Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Önnemo by - 9. Mor Annas djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vi kommer, vi kommer», betydde deras råmanden.
Men under det de gingo åt fållan till, fingo de ju
här och där se något riktigt skönt och saftigt bete. Och då
kunde de inte motstå lusten att stanna och ta sig en
mun-full till.
Mor Anna tyckte, att de sölade.
»Kom, Majros I Kom, Majros I» ropade hon.
Majros, det var skälikon. Och bara hon gick före,
så kommo de andra snart efter, det visste mor Anna.
Och den vackra röda och vita Majros förstod gott, att
det var en heder att bära skällan. När man var betrodd
med detta: att gå omkring med en stor klingande klocka
om halsen, då måste man också vara både klok och snäll.
Och fast Majros verkligen just nu hade fått tag i ett
utmärkt betes-ställe, så slet hon sig därifrån och lunkade
i väg åt fållan till.
När nu hennes brokiga skinn och hennes krumma horn
syntes bland de gröna hassel-snåren, visste ju mor Anna,
att de andra ej voro långt borta. Men hon ropade än en
gång:
»Kom, Stjärna, kom, Gullhorna, kom, Fager och
Dockan! Kom, kom, kossera, koml»
Och det rasslade i snåren. Kvistar brötos, och där
hördes tramp av tunga klövar.
Där kom hela raden. Och alla svängde de med
svansarna för att jaga bort flugor och bromsar. Och då och
då råmade de högt.
Mjölk-fållan låg i ett hörn av kohagen och var
inhägnad med en gärdesgård. Så snart alla kossorna kommit
in i fållan, stängdes ledet, så att ingen kunde slippa ut
igen, förrän de alla voro mjölkade.
Mor Anna tog sin träpall, satte den bredvid Majros,
slog sig ned och började mjölka. Majros stod så stilla, och
mjölken sprutade som en ljum vit stråle emellan mor Annas
fingrar ned i stävan. Maja hade också en pall och en
stäva, och hon tog strax ihop med Gullhorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
