- Project Runeberg -  Hem och hembygd / I Önnemo. Andra skolåret /
52

(1912) [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Önnemo by - 14. Kissarna i Back-gården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14. Kissarna i Back-gården.

Silvergrå, Snövit och Kurre bege sig ut i världen.

Det var en gång en katta, som bodde i vedboden på
Backgården och hade tre små kiss-ungar. En var grå, och
han hette Silvergrå. En var vit, och hon hette Snövit.
Och så var det en, som var strimmig över hela kroppen
och var en riktig lustig-kurre. Han hette också Kurre.

De små kissarna och deras mamma bodde mycket bra
bakom en hög ved-trave, där ingen hittade till dem. Den
snälla katt-mamman var mycket rädd om sina små barn.
Och hon hade sagt åt dem, att de inte fingo gå ut ur
vedboden, förrän de blevo stora och förståndiga. Ty där
utanför, där var den stora, vida världen, som var mycket
farlig för små kissar.

Men så hände det sig en dag, att kattmamman begav sig
ut på en jaktfärd till källaren för att skaffa sina små en
riktigt god rått-middag. När de små kissarna voro
ensamma, sade Silvergrå till sina syskon:

»Tycker ni inte det vore bra roligt ändå att titta ut
litet i den stora världen där utanför? Bara en liten, liten
smula.»

»Joo», sade Kurre, »det vore allt bra livat. Och inte
är det väl så farligt heller, fast mamma är så ängslig av
sig.»

Snövit tyckte ju det var illa att vara olydig, men nog
hade hon också en faslig lust, förstås. Och så beslöto de,
att de skulle göra en liten titt ut i den stora, märkvärdiga
världen.

Så kravlade de sig ut emellan alla vedhögarna och
kommo ut på den stora, soliga gården. Först sutto de en
stund helt häpna och blinkade med sina små ögon i det
klara solljuset. Men så började de skutta omkring och nafsa
efter varandras svansar och tyckte, att det var riktigt
muntert alltihop.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:12:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amrhoh/onnemo/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free