Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Höst - 37. Lejf och Frej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37 Lejf och Frej.
Hos hönsen.
Farbror Karl hade kommit till Norrvalla på besök.
Han hade med sig sin hund Lejf. Lejf var en rapphönshund
liksom Frej. Men han var mycket yngre, nästan bara
en valp.
När Frej och Lejf fingo se varandra, nosade de tyst
och länge på varandra. Sedan tyckte de, att de voro
bekanta. Och en stund därefter lekte de muntert ute på
gården.
Dagen därefter skulle farbror Karl resa in till staden
på ett par dagar. Men han bad, att Lejf skulle få stanna
på Norr valla under tiden. Och det fick han, förstås. Frej
och Lejf voro ju redan så goda vänner.
Medan nu Frej och Lejf sprungo omkring, kommo de
till bakgården, där hönsen gingo och plockade mask. Frej
var en väluppfostrad hund, och det skulle aldrig falla
honom in att jaga efter höns. Men Lejf hade ännu inte
fått någon riktigt sträng uppfostran. Och han blev vild av
glädje, när han fick se alla hönsen strutta omkring.
»Det här ska bli muntert», tänkte han. Och så rusade
han mitt in i hönshopen.
Hönsen till att skrika och kackla och fly åt alla håll.
Men Lejf satte efter dem. Han försökte inte att bita dem.
Nej, då. Men han tyckte det var roligt att skrämma dem.
Och nog voro de skrämda. De flögo och flaxade och
kacklade av alla krafter.
Men herr Berg hade hört oväsendet och kom nu
skyndande.
»Lejf, kom hit!» ropade han.
Lejf brydde sig ej om att lyda. Han tyckte han hade
så roligt.
Herr Berg gick fram till Lejf för att ta honom i
halsbandet. Men Lejf sprang undan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
