Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Höst - 37. Lejf och Frej - 38. Grodan Rana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strax blev rädd. Frej var modig och stark, och han var
besluten att rädda sin vän. När han gjorde ett språng
för att bita en ko i strupen, så försökte de inte att stånga
honom. De drogo sig undan i stället. Nu blev där en
öppning i ringen, och nu kunde Lejf fly. Frej följde efter
honom. Inom några sekunder voro de tillbaka hos sina
herrar, oskadda och i säkerhet.
»Frej, o Frej, en så tapper hund du är!» ropade Arvid
förtjust och smekte den kloka hunden.
Och far och farbror Karl sade båda: »Ja, se maken
till den hunden finns då inte.»
38. Grodan Rana.
»Det märks, att hösten är kommen», sade grodan
Rana. »Det börjar bli ont om mat. Jaså, där flyger
verkligen en fluga ännu.»
Hon hoppade fram, fångade flugan och åt upp henne.
»Men det är i alla fall inte ofta man nu får tag i
något att äta», fortsatte grodan Rana. »Och så kallt det har
blivit. Jag känner, att jag börjar bli sömnig.»
»Ja ja, snart får man krypa ner i ån», sade en äldre
groda.
»Upp från ån kom jag i våras», sade Rana. »Då var
jag bara en liten klumpfisk, som sprattlade och for. Så
att jag har aldrig varit med om att sova vinter-sömn nere
på åbotten. Men jag vet ju, att det hör till.»
»Ja, det är ju det enda man kan ta sig till, när det
blir riktigt kallt», sade den äldre grodan.
Dagen därpå var det ännu kallare.
»Nu ger jag mig ner», sade den äldre grodan. »Nu
är det verkligen tid på den saken.»
»Då följer jag med, om jag får lov», sade Rana.
»Var så god», sade den äldre grodan.
Och så döko de båda ned i ån och lade sig att sova
sin långa vintersömn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
