- Project Runeberg -  Hem och hembygd / I Önnemo. Andra skolåret /
228

(1912) [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Äventyr i vida världen - 82. Gogo och hennes vita barn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ned sina långa snablar i vattnet. Och ibland kommer
också noshörningen, det fulaste av alla skogens djur, med
ett uppstående horn mitt på sitt breda tryne.

*



En dag sitter Nils och leker med några träpinnar.
Han sticker ned fyra pinnar i jorden och breder över dem
ett stort palmblad. Det blir ett litet nätt grönt hus.

Och Gogo börjar ropa: »Se bara på mitt vita barni
Mitt vita barn är mycket klokt. Kom hit, Babbi, och tittal»

Och Babbi, en gammal gråskäggig babian, kommer,
och alla de andra komma. Och så sätta de sig alla ned
på marken och börja plugga ned pinnar i jorden och breda
palmblad över dem, och de äro otroligt stolta, när de
lyckats åstadkomma något, som liknar Nils* lilla hus.
Snart står en hel rad av små gröna hus på marken. Och
då klänga babianerna med hast upp i träden och hänga
där på en arm och dingla i luften och skrika gällt. Det
är deras sätt att uttrycka den högsta förtjusning.

Men just som de nu glädja sig åt sina verk, höres ett
dovt rytande.

I en blink fly babianerna åt alla håll.

Nils tittar upp. »Varför springer de sin väg?» undrar

han.

I detsamma får han se ett stort lejon, som står mitt
framför honom, bara på några stegs avstånd. Lejonet
ser på honom och ämnar tydligen i nästa ögonblick störta
sig över honom.

»Gogo!» ropar Nils förskräckt.

Men Gogo, som just befinner sig uppe i ett träd, där
hon plockar nötter, har redan märkt faran. Hon kastar
sig blixtsnabbt ned till marken och står i nästa
ögonblick framför sitt lilla vita barn för att försvara det emot
lejonet. Hon svänger sina stora, svarta armar, hon
grinar vilt, hon ser i sanning fruktansvärd ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:25:53 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/amrhoh/onnemo/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free