Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vid juletid - 17. I julnatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och herdarna kommo av marken med hast
att neder vid krubban falla.
De mälte det budskap, som nyss de hört,
dm frälsning och fröjd för alla.
En arbetsåsna i stallet stod,
en oxe bredvid var bunden.
En glimt av ljus, en glimt av fröjd
kom ock till dem i den stunden.
En glimt av glädje då nådde dem,
de fattiga, tjänande djuren,
ett hopp om förlossning från suckan och tvång
för hela den bundna naturen.
Då läto de även upp sin mun
sin Gud och Herre att lova.
De prisade honom, som skapat dem,
och Jesus, hans bästa gåva.
Så sägs nu, att allt från den signade natt,
då djuren prisat den späde,
som lagts i krubban på halm och strå,
svept i ett lindakläde,
var julenatt, vid midnattstid,
då stjärnor på fästet glimma,
då lossas för alla kreatur
tungans band på en timma.
Då, sägs det, finns ej det minsta liv
på hela jorderunden,
som icke kan prisa sin Herre och Gud
uti den helgade stunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
