Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Vid juletid
- 21. Far berättar om tomtarna. Delvis efter tyskan
- 22. Timmerhuggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vinden viner i vinterkvälln,
brasan sprakar å spiselhälln,
far förtäljer om flydda dar —
sägner från tid, som var.
22. Timmerhuggning.
1.
»Nu får en allt börja ta i igen», sade far.
»Ja, nu kan en närapå vara trött på att lata sig»,
sade Pelle.
»Jag tänkte vi skulle ge oss av till skogen i morgon»,
sade far.
»I år får väl jag följa med, far?» sade Gustav.
»Åja, nu ska du väl tåla vid det», sade far. »Men
en ska allt vara utvuxen och stark för att hålla på med
skogshygge.»
Följande morgon, som det började gry, gav man
sig i väg.
Far och Gustav buro yxor över vänstra axeln, och
Pelle bar den stora sågen och barkjärnet. Men på ryggen,
buro de ränslar, alla tre. Barnen, som ännu hade
skollov, följde med ett stycke till vägs.
»Får jag bära yxan åt far», bad Sven.
»Nej du», sade far, »eggjärn ska en vara varsam
med. Det är inte för barn att bära.»
»Men fars ränsel kan jag väl få bära», tyckte Sven.
»Den är för tung för dig, min pys», sade far. »För
resten ska ni vända om här vid vägskälet; annars blir det
för lång färd för Lill-Olle.»
»Ajö, far», ropade barnen, där de stodo vid vägskälet.
»Ajö, och kom snart igen!»
Och Lill-Olle skrek: »Akta dig väl med yxan, Gustav
lille!»
För se, det hade han hört mor säga på morgonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:12:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/amrofolk/0056.html
