Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Sagor och äventyr - 32. Mjölnaren och hans son. Efter en gammal fabel - 33. Prinsessan med den gyllene sländan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ack, Pelle du», sa mjölnarn,
»ack, vet du vad, min son,
det är visst bäst ej akta
på hopens flin och hån.
Det är nog bästa visdom
att lugnt sin väg gå fram
och akta skriket, skränet,
ej mer än vägens damm.»
Det var en gång en hurtig prins,
som mången det väl ännu finns,
han gav sig ut på färden
att söka runt kring världen.
Han vandrade all världen kring,
kom till vart land på jordens ring.
En mö han ville finna,
som kunde honom vinna.
Han letar dagar, letar år,
han längtar, letar, var han går,
om ej han finna kunde
en mö, som honom bunde.
All världen har han vandrat kring,
kom så till landet Ingenting.
Där fann han en prinsessa
med gyllne hår å hjässa.
Hon satt och spann å gyllne ten
en tråd, som skön och sällsam sken,
hon spann på gyllne slända
en tråd förutan ända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
