- Project Runeberg -  Anarkism och Modern Vetenskap /
87

(1914) [MARC] Author: Petr Kropotkin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De socialistiska idéerna i Internationalen: Fourierismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


2) Kommunen är innehavare av allt det som
produceras i grannskapet, och mellanhand för alla
utbyten. Den representerar även konsumenternas
association, och den blir möjligen också, i
flertalet fall, enheten för produktionen (som, förresten,
också kan bli en fackgruppering eller en
federation av produktörsgrupper).

3) Kommunerna förena sig fritt sinsemellan för
att konstituera Federation, Region, Nation.

4) Arbetet bör göras tilldragande. Dessförutan
blir det alltid slaveri och ingen lösning av det
sociala problemet blir möjligt. Att komma
därtill är fullkomligt möjligt. Arbetet bör också
göras mera produktivt än nu.

5) För att vidmakthålla harmonien i en
Kommun av detta slag, är intet tvång nödvändigt.
Den allmänna opinionens inflytande är nog.

Rörande produkternas fördelning till
konsumtion voro meningarna mycket delade.

Sedan Internationalens grundande hade den
socialistiska idéen gjort framsteg och först vid
kongressen i Bryssel 1868 och i Basel 1869, uttalade
sig Internationalen med stark majoritet för
kollektivt ägande av brukad jord, skogar, järnvägar,
kanaler, telegraf etc., av gruvor och även av
maskiner. Med att acceptera den kollektiva
egendomen och expropriation för att komma dit, togo
Internationalens statsbekämpare namnet kollektivister
för att tydligt skilja sig från Marx och Engels
statskommunism och från de franska socialister,
som ännu levde på traditioner från Babeuf och
Cabet.[1]


[1] Vid denna tid hade socialdemokraterna ännu ej fört
fram sitt system om statskollektivism; många av dem voro
ännu autoritära kommunister. Och man hade tydligen glömt
den klara känsla av statskapitalism och ersättning efter
arbetstimmar
, som givits ordet “kollektivism“ vid tiden för
1848-revolutionen — först av C. Pecqueur 1839 (Socialekonomi:
Handelns, industriens och jordbrukets intressen, och
civilisationen i allmänhet under inflytande av ångans
tillämpningar)
och isynnerhet 1842 (Ny teori om den sociala
och politiska ekonomien: studier över samhällenas organisation)

och sedan av F. Vidal, sekreterare i arbetarkommissionen
i Luxemburg, i ett mycket anmärkningsvart verk:
Leva i arbete! Förslag, planer och medel till Sociala
reformer
, 1848.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anarkismmv/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free