- Project Runeberg -  Anna-Stinas Illusioner : Lustspel i fyra akter /
21

(1862) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Andeks. IIo’ var krassluger hela vintersidan, och
så när löfsprickninga kom sa blef ho1 all! (förnumstigt)
Del ä’ alltid värst då för locka der krankingar . . Fars
gamla Blacken dog ve samma lid han, för si han hade
fåll qvarkn i fjol vid Eskilslnna marken!

Albert (till Anna-Stina). ¡Men nog hade det
varit bällre för dig alt sfanna qvar på landet!

Anna-Stina (med en blyg blick på honom). Nej
si, jag ville så gerna opp till Stockholm!

Anders, .la, det var allri värdt te’ få det nr
flinlen på’na! Ända sen afritarn var ute i sockna, så har
del aldrig varit nån vån med jänta, ska’ jag liksom be’
le’ fa säga!

Anna-Stina (skamfull). Ah fy då, Anders!

Anders. Det är klara sanninga! 1 höslase sä
fria’ en af stalldrängarne på Säfstaholm till’na, men ho’
slog baraste at’en som så . . och del fast en hade både
sölfverklocka med gul kedja, och 40 riksdaler på
sparbanken i Nyköping . . (med bondslugl leende) Så
inle vet jag livad herr afritaren bar sall för slag i
skalln pa’na! — Men det var rasande så sannl del, jag
skull’ sälja ylletyg i busel breve . . stanna qvar du
Anna-Stina les jag kommer igen!

Anna-Stina. Ja, inte vet jag om det går an!

Anders. Hå körs! afrilarn känner du fäll, så nog
går det an alltid! Adjös så länge! (bockar sig för
Albert och ämnar gå, men hejdar sig vid åsynen
nf mamiekincn.) Det var en förfaslig karl le’ stå kaf
still . . vore lian inte så granner, så kunde en tro alt
det vore något otyg! Adjös vackert 1 (bockar sig djupt
for mannekinen och går.)

Winnrte Seenen.

ANNA-STINA. ALBERT.

Albert. Stig fram och sitt, kära Anna-Stina!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:22 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annastinas/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free