- Project Runeberg -  Anna Svärd /
63

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Bröllop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

II

Länsmansfrun satt i sitt förmak med fingret på näsan, såsom hon brukade, då hon försökte komma till rätta med något.

I själva verket hade hon lärt sig att hålla av Anna Svärd, och det hade gjort henne ont, att den unga flickan skulle gå miste om det ståtliga bröllopet, som hon hade hoppats på. Också hade fru Ryen redan på lördagskvällen satt alla
människor både i sitt eget hem och i Medstubyn i rörelse för att hjälpa upp saken. Brudstassen, som förvarades i Risgården, hade blivit översedd och upputsad, och på söndagsförmiddagen hade Ris Ingborg och hennes syster kommit till länsmansgården för att klä Anna Svärd till brud på gammalt, övligt sätt Brudföljet, som hade ordnats på
backen utanför kyrkan, hade tack vare länsmansfruns bemödanden blivit både långt och ansenligt. Två spelmän hade hade gått i täten vid inmarschen i kyrkan. Länsmannen,
klockar Medberg, Jobs Erik, kyrkovärdar och nämndemän med deras hustrur hade följt närmast efter brudparet. Unga masar och kullor i sina högtidsdräkter hade avslutat tåget.
Alltsammans hade varit vackert och högtidligt. De mest långvariga förberedelser skulle knappast ha gett ett bättre
resultat.

Något gästabud i Jobsgården hade inte kunnat åstadkommas, men i dess ställe hade länsmansfrun ställt till med ett litet bröllopskalas hemma hos sig. Hon hade lyckligtvis redan förut berett sig på att göra en bjudning för fästmannen och hans nya släktingar, så att hon hade tämligen väl kunnat gå i land med saken. Gästerna var ju dessutom klokt folk allesammans, så att de hade förstått, att det inte kunde bli fråga om någon överdådig traktering.

Men om hon hade vetat hur tråkig den tillställningen skulle bli, så hade hon visst låtit vara med sin välmening. Alla de, som kom, var annars språksamt anlagda, men i kväll hade de ingenting att säga. Hon själv bjöd till så gott hon kunde, hennes man och hennes döttrar gjorde sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:24 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/annasvard/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free