Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro mer beroende av vanor från det vanliga manliga
kamratumgänget. Allt detta hindrade dock ej, att han i grund
och botten hyste en varm beundran för allmänna läroverket
och var imponerad av dess fasta organisation och stolta
historiska traditioner. Till och med den i dessa läroverk rådande
manligt kärva andan, på det hela taget så olik hans egen
milt humana läggning, tycktes ha något för honom tilltalande.
Ibland överraskade han oss andra med att söka bevisa, att
den pågående reformrörelsen i sista hand härstammade från
allmänna läroverken, ett påstående, som föreföll oss kanske
mer orimligt, än det i verkligheten var, ty vem kan egentligen
säkert följa de andliga inflytelsernas buktande vägar?
Almquists förmedlande ställning mellan statsläroverk och
friskola var nog av behovet påkallad och hälsosam, ty vi
privatskolefolk voro kanske allt för mycket benägna att i
allmänna läroverken se en sorts motsvarighet till Grundtvigs
"sorte Skole", och, som bekant, "den frånvarande" — om det
också här var fråga endast om relativ frånvaro — "har alltid
orätt". Numera står det klart för mig, att i de allmänna
läroverken finnas och ha alltid funnits reformsträvanden; vad
dessa saknat har kanske mest varit sammanhållning och
aggressiv entusiasm.
Från mitten av 90-talet fick umgänget med danska och
norska lärarekretsar stor betydelse för det pedagogiska livet
hos oss. Täta skandinaviska möten — större och mindre —
dessemellan ömsesidiga studiebesök i de nordiska
huvudstäderna fängslade livligt vårt intresse under det följande
decenniet. Almquists vänkrets utvidgades, och han fick
mottaga nya starka intryck. Han lärde känna den ljusa idealiteten
hos danska folkhögskoleledare, som Ludvig Schrøder och Poul
La Cour, han njöt av den äktdanska humor och esprit, med
vilken skolmän som S. Tuxen, E. Slomann och Andr.
Steenberg förstodo att krydda så väl förhandlingar som samkväm,
och han rycktes med av norrmannen Otto Anderssens varma
vältalighet och vida vyer. Allt detta var honom kongenialt och
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
