Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drar en allt för stor växel på "fädrens ära", ty vad hon själv
genom språken uträttar för denna bildning ger föga
anledning till högtflygande anspråk.
Men vad skola vi då säga om dylika anspråk inom
flickskolan, hon som i detta fall icke en gång har en ärofull
tradition att uppvisa? Ty det har ju aldrig varit och har aldrig
kunnat vara fråga om att i och med franska språket
meddela kunskap om det franska folkets kulturliv. Till och med
ett mera ytligt införande i litteraturen under den egentliga
skoltiden medför så stora svårigheter, att de flesta erfarna lärare
förklara det rent av overkställbart.
"Men vad som icke sker under skoltiden, kan ju ske efter
den: skolan får vara nöjd, om hon giver lärjungen
förutsättningen för självständigt studium av litteraturen, d. v. s.
språkkunskap." Ja, så resonerar man. Eleverna få i skolan nästan
intet av god utländsk litteratur, men med en häpnadsväckande
sangvinism antar man dock, att de sedermera på egen hand
skola taga reda på och med iver studera de förnämsta arbetena
på de främmande språken. Att dessa fromma önskningar och
förhoppningar icke uppfyllas, är ett faktum, som vi tro ej kan
bestridas. Vilka unga flickor taga sig för att av egen drift
studera Goethe och Schiller, Macaulay, Longfellow, Guizot,
Lamartine, Chateaubriand? Kanske en och annan, men
säkerligen icke många.
Vad nu särskilt litteraturen på skolans huvudspråk —
franskan — angår, måste man medgiva, att den som
ungdomsläsning har sina stora svårigheter. De egentligen klassiska
författarna från storhetsperioden äro dels på grund av hela sitt
skaplynne olämpliga för ungdomen, dels sådana att de ej
kunna skänka någon njutning åt en läsare, som ej är förtrogen
med hela den periodens historia. De flesta av dem, särskilt de
äldre, såsom Racine och Corneille, kunna ej njutas omedelbart
såsom poesi, utan blott medelbart såsom värderika produkter
av en intressant tid. För att fatta och uppskatta dem fordras
en viss mogenhet i intelligensen och framför allt en historisk
bakgrund. Saknar man dessa båda förutsättningar, såsom fal-
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
