Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jordmån, produkter etc. De senare upprepas utan synnerligt
sammanhang med jordmånen å ena sidan, handel och industri
å den andra. Huru skall lärjungen kunna erinra sig, att det
landet lever mest på handel, det åter mest på åkerbruk, ett
annat på industri, om dessa fakta lösryckas från sina naturliga
förklaringsgrunder? Men om man visar, huru stenkolslagren
i England tillika med landets läge nödvändigt måste göra
detsamma till en handlande och industriidkande stat, under det
däremot Ryssland med sina knappa kuster och sin bördiga
jordmån är huvudsakligen hänvisat till åkerbruk, skall
kunskapen säkerligen icke så lätt glömmas. Men antyda icke både
lärare och läroböcker sådant? Jo, de antyda, men detta är
icke nog: sammanhanget måste kraftigt betonas.
Läroböckerna i geografi äro ofta föga annat än en utförlig,
systematiskt uppställd innehållsförteckning på vad
undervisningen borde meddela. Men även historieböckerna överflöda
på rubriker: så ägnas ett kapitel — kort naturligtvis — åt
konungens person, ett annat åt hans krig, ett tredje åt den
inre styrelsen; egenskaperna utan allt samband med
handlingarna, kriget utan allt sammanhang med styrelsen.
Slutligen kommer ofta en avdelning om levnadssättet, d. v. s. ett
stycke kulturhistoria, vilket med rätta borde komma såsorn
biprodukt till varje utförlig, åskådlig skildring. Om jag t. ex.
har givit en noggrann skildring av Olaf Tryggvassons
äventyr såsom barn och yngling, hans fångenskap och vistelse i
Ryssland, hans vikingafärder, så har lärjungen därigenom fått
en mycket klarare föreställning om Nordens
kommunikationer med Ryssland, slavhandeln och vikingatågen, än han skulle
fått av ett kapitel på 20 rader med överskrift: Levnadssätt
under vikingatiden. Orsaken till denna böjelse för
rubricering ligger däri, att läraren överför sina kunskaper på barnen
i den form, som de med tiden tagit hos honom själv. Han har
dem naturligtvis i rubriker, och därför få barnen dem på
samma sätt, d. v. s. i en ordning, som är alldeles motsatt den
naturliga. Läraren eller läroboksförfattaren tar en överblick
av sitt vetande i fågelperspektiv och antecknar de mest fram-
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
