Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer äro däremot uttryck för djupt kända religiösa stämningar,
och mången gång är det rent av, som hade skalden i dem biktat
sitt eget själstillstånd vid det ena eller andra tillfället. — I stort
sett har Grundtvigs religiösa betydelse varit den, att med honom
inkom i den danska kyrkan en varm ström av innerlighet, som
i vidsträckt mån skyddat henne både för sekternas trängsinthet
och för de högkyrkliga riktningarnas stela ortodoxi.
Det arbete, i vilket Grundtvigs nya kyrkliga uppfattning
först kom bestämt till orda, hette "Kirkens Gjenmæle" och
utgavs 1825 som en stridsskrift, riktad mot teologie
professorn H. N. Clausen, vilken representerade den filosofiska
kristendomen, under det Grundtvig stred för den historiska
kristendomen, den som har varit gemensam "för de mest olika
kristna lärare, såsom en Justinus Martyr och Irenæus, Ansgar
och Luther, Reinhard och Balle". — "Kirkens Gjenmæle" var
skrivet med stor häftighet, nästan fanatism, och den väckte
ett så stort uppseende, att den inom en vecka utkom i tre
upplagor. Året förut, 1824, hade Grundtvig utgivit en av sina
största och märkligaste men på samma gång dunklaste dikter,
"Nyaars-Morgen". Här skildrar han den utveckling han
genomgått under alla de tunga år, som nu lågo bakom honom, och
uttalar sitt jubel över den nya dag, det "nya år", som han nu
ser randas, under det hans framtida livsgärning som kyrklig
reformator och folkuppfostrare hägrar som skaldesyn för hans
inre öga. Allt detta skildras på ett bildspråk, som på somliga
ställen kan förstås endast av den som är fullkomligt inne i
skaldens egen livshistoria och tankegång, men som icke dess mindre
äger den mest sublima skönhet. Det underliga med denna
dikt är, att på samma gång den bär prägeln av den mest
modernt subjektiva hjärteutgjutelse, vilar över det hela en
oförliknelig mystisk stämning av urgrå forntid, det är, som om man
hörde valan tala och såge nornorna vattna Yggdrasil.
Redan omkring 1817 finna vi Grundtvig upptagen av
tanken på ett nytt slag av folkuppfostran såsom det enda kraf-
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>