Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den stora dagen.
Marilla smålog ömt mot sin flicka.
- Det är inte arbetet - det är mitt huvud. Jag har
så ont numera — bakom ögonen. Doktor Spencer har låtit
mig byta glasögon ett par gånger, men det har just ingen
nytta gjort . . . Men den sista juni kommer det en framstå-
ende ögonspecialist hit till ön, och doktorn säger, att jag bör
tala med honom. Jag får nog det. Det kostar på för mig
både att läsa och sy nu för tiden. — Ja, kära Anne, att vi
nu ha dig så långt hunnen, det är bra roligt! Avgångsbetyg
och stipendium och allt möjligt! Fru Lynde säger förstås,
att högmod går för fall och att hon inte alls tror på lämplig-
heten av att ge kvinnor någon högskolebildning; då förfela
de sin rätta bestämmelse, säger hon . . . Snick snack! . .
Hör du, Anne, du, som kommer från stan, har du hört nå-
gonting om Abbeybanken på senaste tiden?
— Jag har hört, att den just inte ska stå så säkert, sva-
rade Anne. — Varför det?
— Rachel Lynde sa’ just detsamma här om dagen, när
hon tittade hit ett tag, och det gjorde Matthew ledsen. Allt
vad vi ha sparat, står på den banken — varenda cent. Jag
ville, att Matthew hellre skulle sätta in det på Sparkassan,
men gamle herr Abbey var en mycket god vän till pappa,
och vi ha alltid brukat ha våra pengar hos honom. Matthew
har sagt, att den bank, som har honom till direktör, står sig
i alla väder.
— Han har visst på senare åren bara varit direktör till
namnet, sade Anne. — Han är ju mycket gammal numera;
det är nog brorsönerna, som ha hand om affärerna.
— Ja, som sagt, när Rachel så där skrämde upp oss,
så ville jag, att Matthew genast skulle ta ut, vad vi hade
innestående, och han sa’, att han skulle tänka på saken. Men
herr Russell sa’ honom igår, att det var visst ingen fara med
banken . . .
- 313 -
sm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
