- Project Runeberg -  På besök hos de anspråkslöse : bonden och grönköpingsbon gästa huvudstaden /
10

(1921) [MARC] Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Den civiliserade mannens frukost

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

III.

DEN CIVILISERADE MANNENS FRUKOST.



Efter bragden med tjuren stannade Johan Larsson på
trottoaren och såg sig om efter Peterzohn. Denne
lämnade snart sin betäckning, vinkade åt sin följeslagare.

Snart hade Kungsrestaurangens dörr slutit sig bakom
dem. Peterzohn behandlades som ett barn i huset av den
bugande rockvaktmästaren.

»Smör, bröd, ost och brännvin, att börja med»,
beordrade Peterzohn. »Kornbrännvin, förstås».

Det kom fram hårt bröd och franskt bröd.

Det hårda brödet var tillsatt med benmjöl för att bli
riktigt mört; det franska uppöst genom allt för stark
jäsning, så att det såg stort ut men innehöll mest luft.
Alldeles mjukt var det också, ehuru det legat bakat i tolv
timmar. Och det skulle vara precis likadant på kvällen.
Bagaren hade nämligen tillsatt det med alun, så att det
kunde hålla mycket vatten. Den utomordentliga vita
färgen hade det fått genom att i degen inblandats ett
blekningsmedel, som innehöll svavel.

Det fett, som framsattes, såg mycket trevligt ut och
kallades kärnfärskt mejerismör, men utgjordes uteslutande
av med orleanalösning färgat ister av kanske skrofulösa svin.

Peterzohn luktade på det.

»Ni borde blygas att ge mig sådant», utbrast han till
kyparen.

Denne, som var ny på stället, bugade sig djupt:

»Jag ber om ursäkt. Det är kallskänkan, som lurat
mig. Men hon skall få!»

Och han försvann.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:36:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ansprak/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free