- Project Runeberg -  På besök hos de anspråkslöse : bonden och grönköpingsbon gästa huvudstaden /
39

(1921) [MARC] Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. I stället för kärlek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Denne såg på flickan med ett bönfallande ögonkast.
Men hon följde sin kavaljer till punschbordet.

»Märkt redan efter en veckas vistelse i storstaden»,
sade han för sig själv. Hennes framtid låg klar för
honom: dåligt avlönade platser, eftersom hon utvakad och
håglös efter dansnätterna och illamående efter punschen,
endast kunde användas hos folk, som ej fick ha
pretentioner. En dag stode hon ohjälpligt utan plats, och då
hörde hon natten och gatan till. . . . Eller skulle hon en
dag finna, att hon vore på väg att bli mor. Utkörd,
ensam, övergiven av älskaren och hjälplös skulle hon föda
sitt barn i löndom, döda det, häktas, dornas, komma ut och
sjunka i prostitutionens träsk. . . . Eller skulle hon gå i
sjön. . . . Eller — det minst sannolika — komma hem till
de gamla föräldrarna och bli deras skam och sorg för livet.

— — —

Johan Larsson hade av Peterzohn inbjudits att se en
av stadens guldkrogar och livet där en kväll.

Även här stod tobaksröken dimtjock, i trots av att
de roterande ventilerna åstadkommo ett drag, som gav
mången av gästerna lunginflammation. Människornas ögon
runno av den sveda, som denna förgiftade luft skapade.

En orkester spelade. Mässingsinstrumenten voro
många, och det dånade och skrällde så, att människorna
måste gallskrika för att kunna göra sig hörda av närmaste
bordskamrat.

En herre sjöng ett par visor, vilkas uppgift var att
förhärliga ruset.

En dam sjöng tvetydiga visor under tvetydiga miner
och attityder. Hon blev frenetiskt applåderad.

Peterzohn, som deltagit i bifallet så kraftigt, att han
höll på att mista andan, sade:

»Den där är väl kul?»

»Om du därmed menar, att hon ser bra ut, så kan
jag ej bestrida det, men . . . .»

»Ja, bland dom, som fara Europa runt och plantera
ut syfilis, får man leta efter maken till ögon och kropp».

Ett fruntimmer kom och slog sig ner vid det bord,
där Peterzohn och Johan Larsson sutto. Även den
sistnämnde förstod genast, att det var en prostituerad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 05:26:51 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ansprak/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free