Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 10: 1 RUNVERSER. i
2) Dessa fötter äro antingen båda tvåledade eller är
den ena enledad och den andra tvåledad. En enledad
fot består af blott höjning, en tvåledad af höjning och
en sänkning, hvars ena led har en biton eller med andra
ord af höjning, bihöjning och sänkning.
3) De tvåledade fötterna äro antingen fallande
(trokaiska) eller stigande (iambiska), de treledade blott
fallande, med biton på andra eller tredje stafvelsen.
Stigande och fallande fötter kunna godtyckligt förbindas
blott att hela versen ej blir mer än fyrledad. Dock
gäller denna inskränkning blott de jemna verserna, i de
udda förekomma femledade verser i stort omfång.
4) Höjningarna falla i regeln på hufvudtoniga
stafvelser, sällan på afledningar eller ändelser.
5) Höjningen är i allmänhet en lång stafvelse eller
dess upplösning ^ w. Blott då två höjningar
sammanstöta, äfven om den ena är blott en bihöjning, kan den
andra förkortas till enkelt ^.
6) Sänkningarne bildas mest af afledningar och
ändelser, men ock af en- och proklitiska ord, blott
undantagsvis af icke hufvudtoniga sammansättningsleder.
7) Sänkningarne äro för det mesta enstafviga och
så alltid i slutet af versen; inuti versen (’die mittlere
Senkung’) ofta tvåstafviga, sällan flerstafviga; i början af
versen (’die Eingangssenkung’) vanligen en- till tre-stafviga?
sällan flerstafviga.
8) Upptakter framför de enligt mom. 3) möjliga
förbindelserna af fötter förekomma blott undantagsvis i de
jemna verserna, men äro i de udda ej sällsynta.
’erste halbzeile’ och en jemn vers ’zweite halbzeile’. Jag tillåter mig
i denna afhandling använda de gamla beqvämare namnen, ehuru från
alla håll arbetas på att skaffa in ’långrader’ i den nordiska metriken,
se Vigfusson & Powell, Corpus boreale poet., Müllenhoff, Deutsche
Alterthumskunde V, Gering, Vortrag au† der Dessauer
PMlologen-versammlung 1885, och på detta ställe öfverför jag till och med den
nordiska terminologien på den fornengelska metriken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
