Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. BRÅTE. , ATS 10: 1
ännu egde samma frihet, som den vestgermaniska. Genom
antagande af att hvilkendera som helst af taktens två
stafvelser, ej blott den första, kunde vara höjning, fanns
tydligen intet hinder att låta de ifrågavarande fallen, der
antagandet af oregelbunden upplösning för höjningen
erfordrades, i stället utgöra sänkning, der möjligheten af
dylik upplösning var lättare tänkbar1 och betrakta sjelfva
tillvaron af dylik oregelbunden upplösning såsom rest af
en friare versbyggnad. Denna svårighet var alltså
hjelpligt undanröjd, men andra återstodo. Redan Beitr. VI
303 hade Sievers anfört fall, der trestafviga ord af
formen ^__w: bildade de tre sista stafvelserna af versen
t. ex. á Siguröi Gu. I, 27, 8, und vegçndum Gu. II, 4, 8,
och om båda allitteration erna i sådana fall befunno sig i
första takten, t. ex. Vsp. 26, 9, opt osjaldan 34, 7 va
Valhallar, skulle nödvändigt dylika verser komma att
innehålla åtminstone tre ictus-stafvelser, nemligen de båda
allitterationsstafvelserna och den höjning, som sista takten
måste ega för att vara täkt2. Dessa fall hafva först på
det senaste utvecklingsstadiet af Sievers’ metriska åsigter
fått sin förklaring. Detta sista utvecklingsstadium
uppnåddes genom en undersökning af den fornengelska
allit-terationspoesiens metriska förhållanden, hvilken
undersökning innehålles i afhandlingen Zur Rhytmik des
germani-schen Alliterationsverses I, II i Beitr. X, 1—314, 451—545.
Hufvudresultaten för den fornengelska metriken af denna
undersökning voro följande3:
1) Versen4 består af tvenne hvar sin höjning
innehållande delar, som Sievers i brist på annan lämplig
benämning, då ’täkt’ ej är på sin plats, kallar ’fötter’.
1 Bråte, Fornnordisk metrik s. 14. 2 Beitr. VIII, 71, 77.
3 Beitr. X, 220.
4 Uti den fornengelska metriken brukas termen ’långrad’ t.
lang-zeile motsvarande genom alliteration förbundet verspar i den nordiska
metriken. Den nordiska versen blir alltså en ’halbzeile’, en udda vers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
