Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
Preussens större kyrkor äro pelare, kapitäl, stundom ock
omfattningar och rosverk af — vanligen svensk —
kalksten. Rostocks Marienkirche t. ex. har en vacker portal
å norra korsarmen af huggen sten; Stralsunds Marienkirche
åter har, utom tvärskeppets fönsterverk, äfven de två yttre,
vid det Stora vesttornet belägna åttkantiga trapptornen
af huggsten, liksom Stargards Marienkirche har sträfpelarnes
hörnstycken af samma material o. s. v. Hos oss
inträffade liknande förhållanden ofta, såsom vi sett, redan
under den romanska perioden. Detta fortfor alltjemt: i
S. Peders klosterkyrka i Lund t. ex. använde man huggen
sandsten till de höga socklarne, till fönstergesimser och
kragstenar1. Dylika detaljer finner man ofta i kyrkorna
vid Mälaren: Mariakyrkan i Sigtuna hade fordom
fönsterrosverk af sandsten; i den forna dominikanerkyrkan i
Strengnäs voro pelarne och fönsterverket af huggen sten,
och domen derstädes har dylikt material, utom till socklar
och fotställningar, äfven till några pilastrar, fönsterposter
och rosverk. — Dessa af huggen sten utförda detaljer i
tegelkyrkor plägade merendels få samma enkla former,
som de af tegel utförda; endast sällan, såsom någon gång
vid portalerna, ser man en rikare, sjelfständig utveckling
af dessa detaljer, liksom man stundom sökte i tegel
efterbilda huggstensdekorationen, hvarpå några kyrkor i de
tyska gränstrakterna gifva exempel.
Först några ord om byggnadens proportioner. Äfven
i detta afseende utvecklade sig i Tyskland de mest olika
system. Det s. k. hallsystemet, med alla (tre) skeppen
lika höga, någon gång lika breda, blef i vissa trakter
typiskt för tegelstenskyrkorna, särskildt, efter westfaliskt
mönster, i Mark Brandenburg och i Preussen äfvensom i
Danmark2. Stundom, såsom man finner t. ex. i domen
1 En del af dessa, i kyrkans östra del, synas vara hemtade från
en äldre, romansk byggnad.
2 Maribo klosterkyrka, som har sidoskeppen visserligen smalare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
