Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
E. WRANGEL.
ATS 15: 1
han talar om dess möjligen blifvande reparation, måste
det väl hafva varit färdigt före denna tid, något som ju
ock samme erkebiskops nyss anförda Statutum gör troligt.
Ett kapells eller en kyrkas invigningsår behöfver icke
beteckna att byggnaden, hvad arkitekturen beträffar, först
då blifvit färdig, liksom å andra sidan en kyrka kan
hafva blifvit invigd innan den var fullt färdig. — Efter
nämnda år finner man Mariakapellet ofta omtaladt i
testamenten, der testator önskar blifva i kapellet begrafven.
S. Nicolai och S. Catharinas altare hade troligen
funnits år 1281; den detta år aflidne erkebiskop Jacob
Israelsson hade ju, såsom ofvan anförts, stiftat en ständig
vicaria vid det samma. Genom flera senare handlingar
vet man, att ett af kapellen vid koromgången, nemligen
det närmast Mariakapellet åt norr belägna, varit
uppkalladt efter nämnda helgon (fig. 40 b). I detta kapell
jordades lagman Israel i slutet af 1200-talet. Karl
Gregersson önskade också i ett testamente af år 1301 att der
blifva begrafven. Israels enka Ramfrid skänker i slutet
af år 1302, om hon der kommer att begrafvas, en gåfva
»ad cujus capeile structuram». Erkebiskop Nicolaus
donerar år 1305 till messor i detta kapell1. Några år
senare jordas der den heliga Birgittas fader Birger Persson
till Finsta; och efter honom, hvars grafplatta ännu finnes
i behåll, blef kapellet i senare tider uppkalladt.
SS. Michaels och Annas kapell (fig. 40 c), hvarom
Peringskiöld anför flera handlingar, torde vid samma tid,
slutet af 1200-talet, varit färdigt till begagnande.
Efter hvilket helgon det der bredvid liggande
kapellet, sedan det s. k. Lejonhufvudska grafkoret, uppkallats,
är ovisst. Peringskiöld anser (s. 35 f.), att det varit
helgadt S. Sebastian; men den af honom åberopade urkunden
talar blott om ett Sebastian-aItare. Emellertid fans vid
1 Dessa bref från åren 1301, 1302 (»structura» kan fattas ss.
»färdigbyggande») och 1305 i DS nr 1339, 1373 och 1454.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
