Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 1 5: 1 TEGELARKITEKTUREN I N. EUROPA O. UPPSALA DOMKYRKA. 139
egendomliga uttrycken i domprosten Björns före år 1278 upprättade
testamente (DS nr 876 f.), hvilka blifvit olika tolkade (jfr H.
Schück anf. st. s. 61 och C. M. Kjellberg i nedan nämnda, i
Upplands Fornminnesförenings Tidskrift h. 17 införda uppsats s. 151).
Björn skänkte nämligen böcker m. m. till »iipsalensi eclesie», men
en mark silfver »eclesie sancti Erici in Arusia», likasom tio mark
denar, »fratribus minoribus in Arusia». I en annan donation gaf
han en stor penningsumma »ad edificationem ecclesie majoris».
»Arusia» eller »Aros» behöfver nu icke vara det samma som Östra
Aros; gåfvobrefvet i DS nr 259 af år 1231 till S. Maria »de Aros»
kan gälla Vesterås domkyrka1. I ett testamente af år 1275, DS
ur 865, omtalas både »fratres de Westræ Arros» och »fratres de
orientali Aros». Men i Vesterås synes hvarken funnits någon åt
S. Erik helgad kyrka eller något minoritkloster. Testamentets
uttryck torde emellertid kunna förklaras, om man antager att det
tillkom mellan åren 1271 och 1273. Till sist nämnda år, då
öfverflyttningen skedde, kallades ju ännu Gamla Uppsala kyrka för
»ecclesia Upsalensis»; men man hade först nämnda år beslutit
uppförandet af en ny storartad kyrka åt 8. Erik i Östra Aros.
Genom en ytterligare donation har domprosten velat påskynda denna
större kyrkas uppbyggande.
S. 92 rad 5 nedifrån står: fnuda- läs:
funda-S. 94 rad 8 nedifrån står: iclomenum läs: idoneum
S. 94 ff., jfr s. 123. Om Fulcos betydelse för
domkyrkans byggnad synes det mig icke kunna vara mera än en
mening. Det har emellertid i en för öfrigt intressant uppsats af
C. M. Kjellberg, Några blad ur Uppsala domkyrkas äldre
byggnadshistoria i Upplands fornminnesförenings Tidskrift h. 17 s. 153
yttrats, att år 1287 kan »tryggt sättas såsom kyrkans
begynnelse-år», och skulle dessförinnan det ofvan omtalade träkapellet, som
man möjligen redan år 1260 »grundlagt och uppfört» (anf. st. s. 145;
härom mera nedan), tjänstgjort såsom domkyrka. Den år 1276
aflidne Fulco, som så länge nitiskt arbetat för erkestiftets förkofran
och särskildt enligt säkra vittnesbörd var den drifvande kraften i
erkebiskopssätets öfverflyttande, skulle då icke sett grundstenen
läggas till den nya byggnaden. Han hade då blott samlat de för
1 Om skälen för och emot detta antagande se en uppsats af E.
Låftman i Westmanlands Fornminnesförenings Årsskrift II s. 7 ff.
Den S. Maria kyrka, som Björn förestod, var väl Vårfrukyrkan i
Östra Aros eller Nya Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
