Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegelarkitekturen i Norra Europa och Uppsala domkyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 E. WKANGEL. ATS 15: I
densamma rikligt influtna medlen på hög utan att genom något
företag visa att man behöfde dem och huru man skulle använda
dem? Om domkyrkan år 1273 icke var påbörjad, men träkapellet
uppfördt redan 1260, hvarföre föranstaltade Fulco just förstnämnda
år en högtidlig translation af S. Eriks reliker? Hvarför lät han
dem icke stanna kvar i den gamla kyrkan, som väl åtminstone var
större än träkapellet, till 1287 eller ännu längre? Och huru skulle
det varit möjligt att under flera år i ett (sjelfständigt beläget)
träkapell uppehålla hela den storartade gudstjenst som måste vara
förbunden med en metropolitankyrka? I Gamla Uppsala kyrka
funnos ju redan fore Fulcos tid altarstiftelser hörande till fyra
kanonikat — Vilhelm af Sabina hade påbjudit fem; och Fulco
inrättade åtta nya. De kyrkliga tjensterna ökades ytterligare af
efterträdaren, som dog redan 1281. Huru var det möjligt att så
många prelaters gudstjänst jämte de instiftade själamessorna m. m.
kunde förrättas i ett träkapell under loppet af två a tre årtionden?
Vidare: skulle Magnus Ladulås kunnat blifva krönt i ett obetydligt,
ensamt stående träkapell? Och skulle samme konung år 1285
hafva testamenterat till en bild vid hufvudaltaret i en kyrka, som
icke var planlagd eller påbörjad?
Alla dessa invändningar uppresa sig mot antagandet af år 1287
såsom kyrkans begynnelseår. Det egentliga stödet för detta
antagande skulle ligga i det ofvan s. 118 f. meddelade dokumentet, där
Estienne de Bonnueill omtalas såsom »tailleur de pierre maistre
de faire leglise de Upsale». Låtom oss åter en gång taga denna
punkt i betraktande! Först och främst har man icke kunnat styrka,
att nämnde stenbildhuggare verkligen kommit till Sverige1. Vidare:
huru vet man, att han just det året, när domstolen i Paris
vidimerade en hans förbindelse, verkligen kom till Sverige? Och
slutligen : har man rätt att af nämnda franska uttryck draga den
slutsatsen, att Estienne verkligen var byggmästaren och engagerad att
uppföra’2 Uppsala-domen? Den parisiske embetsmän, som utfärdade
intyget, har icke alls haft att göra med arten af Estiennes
blifvande arbete i Uppsala; för honom var hufvudsaken, att E. de B.
för sin resa dit lånat penningar och huru dessa skulle betalas.
Han har sålunda rörande beskaffenheten af Estiennes verksamhet
1 Så vida man icke vill anse honom identisk med »Stephanus
lapicida», jfr ofvan s. 120 f.
2 »Från grunden uppföra» heter det utan något rimligt skäl i
Upplands Fornminnesförenings Tidskrift h. 17 s. 153.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
