- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sextonde delen /
46

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46 VILHELM GÖDEL. ATS 16: 4

just krönikan med sin Vilkinasaga hade varit. Tidigare
än under 1440-talet torde sålunda sagan icke hafva blifvit
bekantgjord hos oss? men till detta decennium skulle jag
också vilja förlägga dess öfversättning.

Men mot ett sådant påstående gör man gifvetvis genast
den invändningen: huru kunde under sådana förhållanden
Didrikskrönikan vara okänd af författaren till den
Prosaiska krönikan, men kort tid därefter begagnas vid en
interpolation och utvidgning af samma arbete. Nej, det
enda möjliga synes nog vara att sticka in Didrikskrönikan
i tiden mellan den Prosaiska krönikans båda redaktioner,
d. v. s. dess ursprungliga affattning och senare utvidgning,
huru knappt utrymmet än kan tyckas vara.

Visserligen låter detta helt plausibelt, men en dylik
»inpressning» lär knappast ha sannolikheten för sig.
Naturligare låter då det hela förklara sig på följande sätt.

Den Prosaiska krönikan författades af en
franciskaner-munk från gråbrödraklostret i Stockholm, och denne hade
ingen aning om den i Vadstena befintliga Didrikskrönikan.
Men munkens arbete, modernt och ej utan en viss
betydelse i dagens politiska frågor, spreds snart i åtskilliga
afskrifter. En sådan hamnade också hos de litterära
bir-gittinerna, och krönikan fick då sina randanmärkningar
och tillägg.

Kan man sålunda säga, att Didrikskrönikan med
största sannolikhet öfversattes på 1440-talet, så synas alla
indicier peka därhän, att de bergensiska handskrifterna
vid pass 1440 kommit öfver till Vadstena, där de blifvit
föremål för ett lifligt studium, hvarvid flera af dem under
den närmaste tiden öfversatts till svenska.

Man kan nu fråga, huru dessa öfversättningar blifvit
utförda. Till svar härå anser jag mig emellertid icke här
böra komma med en vidlyftig undersökning utan endast
i allra största korthet meddela följande.

Först ber jag då få påminna om hvad jag redan sagt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/16/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free