- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Sextonde delen /
126

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126 VILHELM GÖDEL. ATS 16: 4

torum epenu Antiqvitatis Islandicæ depromtus^
som nu återfinnes i cod. Ups. R: 697, VI. Den är
odaterad och saknar namnunderskrift, men pikturen borgar
för att den härrör från Verelius’ hand1. Och om man ej
är benägen att betrakta den som ett slags koncept till
den utlofvade katalogen, så är den dock en förteckning
på de isländska manuskript, som Verelius hade i sin vård
och för sina arbeten begagnade.

Med denna katalog i hand skulle man sålunda äga
en god uppgift om de Rugmanska manuskripten. Men
först och främst omfattar den äfven andra än dessa, så
t. ex. flera lån; som Verelius bekommit ur Riksarkivet
och Delagardieska samlingen, såsom Or mr Snorrasons
bok och cod. DG: 3—5. Därtill är den behäftad med
ett fel, som i högsta grad reducerar dess användbarhet.
Den är nämligen en nominalkatalog och som sådan en
af det mest primitiva slag. Sagorna äro förtecknade i
bokstafsordning, utan uppgift om de äro skrifna på
pergament eller papper. Genom volymernas på detta sätt
verkställda splittring saknar man därför den yttre samhörighet
mellan de många, i och för sig alldeles själfständiga
delarne, hvilken vid en bestämning och identifiering är af
en sådan ytterlig vikt. Men det är dock gifvet, att man
med denna katalog i hand kan komma till åtskilliga
resultat, som man utan den ej skulle kunna ernå.

Hvad nu åter själfva handskrifterna beträffar, så
stannade dessa »i godt behåll hos Verelius», så till vida
nämligen som de aldrig kommo att af honom öfverlemnas
till universitetsbiblioteket eller Antikvitetskollegiets
samlingar. Hadorph påminde därför kanslern i ett bref af
den 7 maj 1678 om de bortglömda manuskripten, som
Verelius och hans styfson Reenhielm fortfarande behålla

1 Jfr ofvan sid. 32 not. 1 och sid. 102 f., hvarest jag fullständigt
redogjort för dess historia, samt härnedan Bil. 1, där den in extenso
finnes aftryckt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:45:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/16/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free