Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 1 - Lydekinushandskriften i K. Biblioteket g. s. B. 59. Af Ernst Lidblom - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Återfinna vi i den ofvan sid. 5 omtalade Lydikinus
curatus vår ’Lydekinus skrifvare’ i en mera framskjuten
position i samhället? Det är ju möjligt, men något
direkt bevis därför kan jag ej prestera. Den uppfattning,
jag under mitt arbete kommit till med afseende på
Lydekinus, är följande. Att han varit en för sin tid bildad
man, torde man ej kunna tvifla på, då man tar i
betraktande den drifna och lediga pikturen, som visar en öfvad
skrifvare. Men då framställer sig en annan fråga. Huru
skall man förklara, att en bildad man kunnat låta komma
sig till last sådana oerhörda misstag som att skrifva t. ex.
biscupsosmet för biscupsdo’met, spifta för skifta’, crapa’
för roþa’, wiþin (2 ggr) för witni, go’kre för go’rþe och
många, många flera af liknande art.
Dylika ovanligt svåra felskrifningar torde ej kunna
tänkas gjorda af en fornsvensk man, äfven om förlägget
varit särdeles svårläst, annat än under den
förutsättningen, att den skrifvande ej haft vidare öfning i att läsa
fornsvensk skrifstil utan ofta missförstått den eller blott
helt mekaniskt ritat af sitt förlägg utan att begripa
innehållet. Som redan är nämndt, tyder pikturen på en
öfvad skrifvare. Jag hyser därför en förmodan, att
Lydekinas varit en till Sverige inflyttad utländsk munk —
från hvilket land, vill jag ännu lämna osagdt — hvilken
ännu ej tillräckligt förstod svenska, då han åtog sig
utskrifvandet af arbetet.
Jag vill i detta sammanhang äfven framkasta en
antydan, som skulle kunna förklara en del fall, hvilka vid
första påseendet tyckas vara feiskrifningar hos Ly. Tecken
finnas, som tyda på möjligheten af inverkan från
runskriften. Dels kunde ju det förlägg, Lydekinus
afskrifvit, hafva varit en kopia i latinsk skrift af en
runhandskrift; dels får man taga i betraktande, att bruket
af runor vid sidan af den latinska skriften länge
bibehöll sig i Vestergötland och att därför en och annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
