Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - X. Brytningstiden i Rekarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 22: 1 DEN HELIGE ESKILS BISKOPSDÖME. 123
blotbolleslickare, vartill; Snorre vid skildringen av
Svolderslaget låtit Olof Tryggveson göra svearna i gemen.
Och först då blev det allmän sed att på halsband bära
en torshammare.
Ar denna uppfattning riktig, äga vi i torshammarna
en rik, men förut ej utnyttjad källa för följandet av
omvändelseverkets gån £ i Svealand.1
De första korsen ge oss de äldsta arkeologiska
vittnes-börden om den kristna trons ortifattande i landet.2
Men vilja vi — åtminstone beträffande
Mälarlandskapen — vinna kännedom om, när det nya trossamfundet
natten i samhällslivet djupare ingripande betydelsefinom vissa
områden fullbordat sin organisation), så måste vi undersöka,
när torshammarna börja bliva vanliga i gravfynden, och
vilja vi veta, när omvändelseverket fullbordats, böra vi
undersöka, när torshammarna och de med dylika försedda
brandgravarna åter försvinna.
Det säger sig självt, att den slutsats, som ovan
dragits beträffande betydelsen av uppträdandet av
torshammare i form av halssmycken, även bör kunna tillämpas
beträffande deras uppträdande i andra, förut okända former.
Hur »hammartecknet» kunde ifrågasättas som en
motsvarighet till »korstecknet», visar förträffligt den av O.
Montelius3 i detta samband framdragna berättelsen av Snorre
om offergillet på Lade hos Sigurd Jarl.4
Och förekomsten av hammarmärkta runstenar bör rent
1 Den här hävdade uppfattningen är alltför lättfunnen, för att
den ej tidigare skulle i skrift ha antytts. Redan när H. Hildebrand
i Mbl. 1872 avbildade en serie torshammare, antydde han, att de
(delvis) tillhöra »den tid, då kristendomen stridde med hedendomen
om herraväldet över våra fäders sinnen».
2 Jfr Emil Ekhoff, S:t Clemens kyrka i Visby, Sthlm 1912, sid
164 ff.
3 Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift, 10, sid. 291.
4 I Håkan Godes saga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
