Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Assyrerna, tog han guld, silfver, koppar, jern och tenn,
från vestliga Syrien tog han fyra jernkärl med handtag
af silfver, från landet Asj i norra Palestina fick han jern,
hvilket uttryckligen omtalas som i landet frambragt,
tenn och elefanttänder. I Libanon hemtas än i dag
jernmalm[1]. Något senare hemtade Rameses II guld och
silfver från Fenikien[2].
Om vi skulle antaga att Kassiteriderna varit den
äldsta kända tennorten, skulle detta innebära att Fenikerne
innan de hunnit Spanien — och med dem alla folken
kring Medelhafvet samt vid Eufrat och Tigris —
befunnit sig midt i stenåldern eller på sin höjd hade hunnit
svinga sig upp till en kopparålder. De anförda
uppgifterna i Bibeln och på de egyptiska monumenten visa,
att Fenikerne och deras grannar kände flera metaller,
äfven jernet. Af hvilken metall Fenikernas flesta
redskap och vapen voro arbetade vet ingen menniska, ty
vi sakna alla forntida uppgifter derom, men äfven om
de liksom Egypterne oftare använde bronsen än jernet,
de kände dock jernet liksom silfret och de lefde således
ingalunda i en ren bronsålder, kunna derföre icke heller
gerna hafva varit de som gåfvo upphof till bronsåldern
i norra Europa.
Ett bibelställe och två egyptiska segerberättelser
m. fl. tala uttryckligen om tennet under en tid, då
Fenikerne icke ännu foro till Spanien. Det kunde således
icke hafva varit tenn från Kassiteriderna. Hvarifrån kom
det då?
Vi måste tänka på någon asiatisk fyndort, och helt
naturligt vända vi då våra blickar mot det land, som i
våra dagar förser verldsmarknaden med tenn, Indien, i
synnerhet småöarna vid Malacca. Men med skäl har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
