Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
K. Sigismund omtalade naturligtvis i sin konungatitel
sitt polska konungadöme.
K. Karl IX, som låg i strid med k. Kristian IV om,
bland annat, riksvapen och konungatitel, hade betydligt
utvidgat den senare. Han kallade sig Svears, Götars,
Venders, Finlands, Karelens, norra Lapplands, Kajanas
samt Estlands och Liflands konung, Svecorum, Gothorum,
Vandalorum, Finlandiæ, Careliæ, Lapponiæ septentrionalis,
Caianæ et Esthoniæ Livoniæque rex.
K. Gustaf Adolf vidgade titeln ytterligare och gjorde
i honom åtskilliga distinktioner. Han hette Svears, Götars
och Venders konung, storfurste af Finland, hertig af
Estland och Karelen, herre af Ingermanland, Svecorum,
Gothorum Vandalorumque rex, magnus princeps Finlandiæ,
dux Esthoniæ et Careliæ, lngriæ dominus. I drottning
Kristinas titel infördes i allmänhet ingen annan
förändring än den som hennes kön föranledde.
Den pfalziske konungen heter Sveriges, Götes och
Vendes konung, storfurste af Finland, hertig i Skåne,
Estland, Lifland, Carelen, Bremen, Verden, Stettin, Pommern,
Cassuben, furste till Rügen, herre öfver Ingermanland
och Wismar, så ock pfalzgrefve vid Rhein i Baiern, till
Jülich, Cleve och Berg hertig. För säkerhets skull tillades
sist ett etc. [1]
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>