Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
omtala i samband med offerstenarne, samt fotsulorna, hvilkas
symboliska betydelse är svårare att komma till rätta med.
Fig. 38. Symboliska bilder å bohuslänska hällristningar.
Efter Baltzer.
Hur åstadkom man då dessa ristningar på de hårda
granit-hällarne, under en tid då järnmejslar ej funnos? En antydan därom
gifva oss vissa hällristningar, hvilka genom täckande jordlager eller
på annat sätt varit skyddade för vittring.
Man ser då den ristade ytan uppfylld af
en mängd små gropar, utgörande märken
efter slag med ett spetsigt redskap; se
fig. 39. Om detta redskap varit af brons,
är väl högst tvifvelaktigt; samma resultat
torde lika bra kunnat åstadkommas med
en spetsig sten. Man har också
framkastat, att hällristningsfigurer åstadkommits
genom inslipning; i vissa fall torde väl
äfven den förklaringen vara tillämplig.
Den ojämförligt största mängden af
Sveriges hällristningar är tillfinnandes inom
norra Bohusläns granitområde. Andra
större samlingar af dylika finnas kring
Simrishamn samt i trakten af Norrköping.
Eljest förekomma de på spridda ställen i
södra och mellersta Sverige, hvarom närmare
meddelas i kap. II för de olika
landskapen.
Ett särskildt omnämnande erfordra
de hällristningar som förekomma på
ett par ställen i Norrland: nämligen dels på en udde och
ett par små öar i den laxrika Nämdforsen i Ångermanälfven,
14 mil från dess utlopp (inom Lidens socken), dels i Glösabäcken
Fig. 39. Baksidan af en
afklappning af en huggyta å
en hällristning i Dalsland
(naturlig storlek).
Efter Ekhoff, SFT VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
