- Project Runeberg -  Administratif och statistisk handbok såsom bihang till Sveriges statskalender /
15

(1872) [MARC] Author: Fredrik Edvard Fåhræus, Olof Immanuel Fåhræus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15

Portugal.

I Europa: 1,685 qvadr. mil. (1868) 4,360,974 inv.

Utom Europa: omkr. 25,900 qvadr. mil. 3,873,659 inv.

Hed undantag af tiden mellan 1580 och 1640, då Portugal lydde
under Habsburgska huset i Spanien, har från Konungarikets
uppkomst till nyaste tider endast en herrskare^lägt regerat i Portugal.
Denna slägt var ursprungligen en sidogren af de Franska
Capetin-gerne och kallades den Burgundiska efter stiftaren Grefve Henrik af
Burgund; man plägar imellertid skilja denna slägt i tre särskilda
dynastier, hvilka efter hvarandra innehaft Portugals tron, nemligen den
äkta Burgundiska (till 1383), den oäkta Burgundiska eller familjen
d’Avizo (till 1580) och huset Braganzä, som, härstammande från
Konung Johans af Portugal naturlige son Alfons (Hertig af Braganza, †
1461), i Brasilien ännu fortlefver, men i Portugal upphörde att
regera med Drottning Maria Da Gloria († 1853). Bemälda Drottning
efterträddes af sin son Pedro, nuvarande Konungens äldre broder, på
fädernet en Prins af Sachsen-Coburg-Gothas Hertigliga slägt, hvilken
Portugals nu regerande familj sålunda tillhör.

Preussen.

6,472 qvadr. mil. (Dec. 1867) 24,039,668 inv.

Grefliga Zollernska eller Hohenzollernska huset, härstammande från
Thassilo, Grefve af Zollern vid år 800, delade sig (i 12:te seklet) i
2:ne linier, i det från Grefve Rudolf II:s söner Grefve Fredrik IV af
Hohenzollern och Borggrefve Conrad af Nürnberg den Schwabiska
(eller Hohenzollernska) och den Frankiska (Nürnbergska) linien leda
sina anor. Från den förstnämnde linien härstamma de sedan slutet
af 1500-talet i 2:ne familjer (Hechingen och Sigmaringen) skilj da
Furstarne af Hohenzollern, som år 1849 till förmån för Preussen
afträdde sina suveränitets- och regerings-rättigheter ocfi sedermera
ansetts såsom en yngre sidogren af det Preussiska Konungahuset. En
ättling åter af Borggrefve Conrad af Nürnberg, Fredrik V, köpte
Mark-Brandenburg af Kejsar Sigismund och blef kort derefter (under
namn af Fredrik I) Kurfurste i detta land. Sedan Kurfurstarne af
Brandenburg ytterligare (1618) genom arf kommit i besittning af det
Polska hertigdömet Preussen, som erhöll suveränitet 1657, samt flere
andra länder, antog Kurfursten Fredrik III titeln Konung af Preussen.
Detta land har sedan, fortfarande under Hohenzollernska dynastien,
genom dels eröfring, dels fredslust, dels köp kommit i besittning af
betydliga landsträckor, såsom Schlesien, Posen och andra delar af det
forana Polen, Pomern, flere länder i Westfalen och vid Rhen, en del
af Sachsen och sednast Hertigdömena Schlesvig, Holstein och
Lauen-burg, Konungariket Hannover, Kurfurstendömet Hessen,
Landtgrefska-pet Hessen-Homburg, Hertigdömet Nassau, fria riksstaden Frankfurt
am Main, m. fl. Hessen-Darmstadtska och Baijerska landsdelar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aoshbok/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free