- Project Runeberg -  Arbetets hjeltar /
19

(1885) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Framstående mekaniker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under lång tid stred Watt med lifvets oupphörligt
återkommande svårigheter, snarare nedslagen än uppmuntrad af
sina vänner, och arbetade som en daglönare för att kunna föda
sin familj. Det skulle blifva för långt att här uppräkna alla
de arbeten, som han utförde, för att kunna lefva och
fortfarande få egna sig åt sina kära studier. Han förestod
murarearbeten, afsynade vägar, fabricerade qvadranter, flöjter och
fioler, - han ryggade icke tillbaka för hvilket arbete som
helst, om han kunde förtjena pengar derpå och i följd deraf
några ögonblicks frihet. Men - som Marc Brunei sade -
»att uppfinna är en sak, och att få uppfinningen att gå är en
annan». Watt skulle nödgas strida mot e.tt nytt hinder, son
sorgligt nog ofta hindrat snillet i dess flygt.

Ett vigtigt medel fattades honom för att kunna praktiskt
utföra sin uppfinning. »Intelligensen är den hafstång», säger
Balzac, »med hvilken man höjer verlden, men intelligensens
stödjepunkt är penningen». En sorglig sanning! Watt måtte
väl framför allt varit uppfinnare och vetenskapsman, - han,
som förklarade för hvem som ville höra det, att han hellre
ville löpa till storms mot ett batteri än göra upp en räkning
eller afsluta ett köp! Det är sannolikt, att Watt på egen
hand aldrig skulle dragit någon pekuniär vinst af sin stora
uppfinning, som kanske till och med skulle blifvit honom
beröfvad af efterhärmare, men lyckligtvis lärde han känna
Mathew Boulton i Birmingham, en lika energisk som
företagsam man. Denne gick i kompaniskap med Watt och skaffade
honom nödigt kapital. De läto tillsammans förfärdiga den
maskin, som högländaren uppfunnit, och arbetade för dess
användande inom industrien.

Från och med denna tidpunkt hade Watt Ivckats. Hans
anseende som vetenskapsman var stadgadt, hans finansiella
ställning förbättrades, och han kunde med rätta känna sig
stolt öfver, att det var sitt eget arbete han hade att tacka
för både ära och välgång. Den snillrike mannens uppfinning,
som först förbättrades af honom sjelf och förvandlades till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:53:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arbhjelt/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free