- Project Runeberg -  Arbetets hjeltar /
20

(1885) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Framstående mekaniker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dubbelverkande maskin och vinkelhäfstångsmaskin, blef snart
i sin tur grundligt förbättrad af hans värdige efterföljare,
minören från Cornwallis, Trevithick och George Stephenson,
den egentlige uppfinnaren af den för civilisationen dyrbara
maskin, som kallas lokomotiv.

Stephenson föddes 1781 i byn Wylam, åtta mil från
Newcastle. Hans familj var särdeles ekonomisk och arbetsam.
George tillbragte sina första åtta år på landsbygden, lekande
vid Tynes stränder med sina jemnåriga; derefter kom han till
Dewley Burn, der hans far fått plats som eldare.

Så snart han blef så stor, att han kunde arbeta och i
sin mån lätta familjens bekymmer, sattes han till
boskapsvaktare hos en fru i trakten. För att fördrifva tiden, roade han
sig med att göra modeller till pumpar af lera, som han fann
i träsken deromkring. Han fick sedan på sin lott att tygla
och köra arbetshästar, rensa bort ogräs ur kålland och
dylikt. Han skötte dessa grofva sysslor, ända tills han fick
anställning som sorterare vid en stenkolsgrufva, der hans far
arbetade. Sedan kolen vid Dewley Burn tagit slut, flyttade
familjen Stephenson till Yolly-Close. George blef mekanisk
arbetare och förvärfvade inom kort anseende som både
skicklig och flitig. Han arbetade först i Callerton och sedan i
Wellington-Ballast-Hill, der han gifte sig och förde ett
redligt och sträfsamt arbetarelif. Han bemödade sig redan
flitigt »att studera mekanikens principer och göra sig bekant
med de lagar, som styra ångmaskinens verksamhet. Om
vinterqvällarne, när han satt hos sin unga hustru i deras lilla
rum, sysselsatte han sig med mekaniska studier och
modellerade maskiner på försök.»

I detta äktenskap föddes Stephensons ende son Robert,
den 13 oktober 1803. Hans far ville ensam leda hans första
uppfostran.

Någon tid derefter tillfrågades George Stephenson, om
han ville åtaga sig att sköta en Watt-maskin vid ett
spinneri. Han reste till Montrose i Skottland, stannade der ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 15:13:53 2016 (www-data) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbhjelt/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free