- Project Runeberg -  Arbetets hjeltar /
55

(1885) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 3. Vetenskapsmän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ända till slutet af sin vackra lefnadsbana bibehöll han
förmågan att kunna fullfölja de svåraste studier med lika stor
framgång. Hans vetgirighet var utan gräns,

Rouelle*) som kan betraktas som en af den moderna
kemiens grundläggare, fördjupade sig så i sina experiment och
sina forskningar, att han ofta under sina kurser i Jardin des
Plantés glömde den yttre verlden om kring sig. Han hade
vanligen till biträde sin nevö, men denne var icke alltid
närvarande. Rouelle ropade då: »nevöI evinnerlige nevö!» Och
när den evinnerlige nevön ändå icke kom, gick han ut och
sökte honom, men glömde då, att hans elever icke kunde höra
honom och fortsatte lektionen med hög röst. När han sedan
kom tillbaka igen, var bevisningen gjord, och han afslutade
den med ett ljudligt: »just så, mina herrar!»

I senare tider se vi den store kemisten Balard utmärka
sig för storartade arbeten.

»Antoine-Jer ome Balard föddes i Montpellier den 30
september 1802», säger M. Wurtz, »af hederliga, fattiga föräldrar,
- vingårdsarbetare, som nied egna händer brukade sin jord.
Sonen vistades hemma under sin barndom och kom sedan till
sin gudmor, som adopterade honom och gaf honom uppfostran.
Balard hade henne att tacka för sina kunskaper och sin bana,
men han hade sin mor att tacka för ett ännu dyrbarare arf,
ett lifligt förstånd, energi och en rättrådig karaktär. Sedan
han med beröm genomgått institutet i Montpellier, blef han
vid sjutton års ålder preparater vid farmaceutiska institutet,
der han sedermera gjorde sig ryktbar. Institutet tilldelade
honom diplom den 5 juli 1826. Han delade då sin tid
mellan kemi och botanik, sedan egnade han sig äfven åt fysik
och undervisade deri. Han hade fallenhet för alla
vetenskaper och gaf snart ett lysande bevis på skarpsinnighet och
skicklighet i konsten att experimentera.» Omkring år 1824
botaniserade han en vårmorgon i närheten af en saltdam och

*) Född 1770,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 15:13:53 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbhjelt/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free