Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II. Anfall och strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef statsreligion i det romerska riket. För att finna ett
motstycke till positivismens kommunism behöfva vi ingalunda gå så
långt tillbaka som till den första kristna församlingen i
Jerusalem med dess egendomsgemensamhet. Hvad menar hr Forssell
om en kristendom, som icke betraktar den enskildes egendom
såsom något af Gud anförtrodt, som skall användas i Guds och
mensklighetens tjenst? Anser han kanske Manchesterskolans
ståndpunkt, som kortast torde uttryckas med ordspråket »hvar
och en är sig sjelf närmast», mera kristlig?
Men vi vilja som sagdt ingalunda göra gemensam sak med
positivismens religiösa ståndpunkt. Det är ej om positivismen
det här är frågan. Genom att vända sig mot denna har hr
Forssell helt och hållet gått på sidan om saken. Han har ej ens
försökt bevisa, och han kan ej bevisa, att undervisningen vid
ifrågavarande institut ledes i positivistisk anda. Man har icke
ens hört talas om, att de öfrige lärarne tillhöra det positivistiska
samfundet. Och hvad d:r Nyström sjelf beträffar, så håller han
sina föreläsningar i kulturhistoria så objektivt och framhåller
särskildt så starkt kristendomens kulturhistoriska betydelse, att
man, om man ej kände hans åsigter, lika väl skulle anse honom
vara en ortodox kristen som en positivist. Om han genom att
främja folkupplysningen tror sig främja positivismen och
framhåller detta i sina rapporter till det positivistiska samfundets
högste chef, så må detta vara hans ensak; och hans verksamhet
bör väl ej derför anses farligare än deras, hvilka tro sig tjena
sin religion genom att hålla folket i okunnighet och för
detsamma dölja den vetenskapliga forskningens resultat.
Hr Forssell framhåller starkt, att positivismen är att
betrakta som en religiös åsigt. Det är således på grund af
föreståndarens religiösa åsigter som hans läroanstalt är så misstänkt,
att den ej anses böra få understöd af Stockholms kommun.
Hvilka religiösa åsigter bör då den läroverksföreståndare hysa,
som skall anses värdig att erhålla ett sådant understöd för sin
anstalt? Kanske den strängt ortodoxt tolkade, af alla den nyare
tidens historier och all modern vetenskaplig forskning
obesmittade rena evangeliskt-lutherska läran? Om så är, är det
säkerligen bäst att stadsfullmäktiges flertal för att få en lämplig
föreståndare för ett arbetareinstitut, som de skola understödja, vända
sig till den evangeliska fosterlandsstiftelsen.
Nya Pressen d. 23 Nov.
Stockholms stadsfullmäktige äro nu oförhindrade att
ådagalägga sitt nit för det lägre folkets undervisning och bildning,
de behöfva ej vidare befara, att det af d:r Nyström upprättade
arbetareinstitutet med deras tillhjelp skall ledas i
»samhällsfiendtlig riktning», för den händelse de skulle vilja visa sitt
intresse för denna befolknings lyftande på annat sätt än det rent
negativa. I morgontidningarna offentliggöres nemligen en i går
afton till professor Gyldén inlemnad skrifvelse af följande lydelse:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
