- Project Runeberg -  Nutidens arbetssätt /
5

(1889) [MARC] [MARC] Author: Karl af Geijerstam - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Samvärkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8AMVÄRKAN.

5

husgeråd, hvarför dessa hufvudsakligen voro sysselsatta
med förfärdigandet af sådana. Äfvenså var troligen
arbetet delat mellan männen och kvinnorna, så att
kvinnornas sysselsättning hufvudsakligen bestod 1 beredniDg af det
villebråd, som männen medförde från sina jakter. På ett
i ekonomiskt hänseende mera framskridet
utvecklingsstadium — nämligen herdefolkens. m- blir betydelsen af
samvärkan ännu större. En herdestam bildar med afseendfe
på förvärfvet af lifsmedel ett helt. Medlemmarne arbetade
gemensamt vid skötseln af hjorden, men olika personer
hade olika sysselsättningar, i det att somliga vaktade
boskapen, andra skötte och ansade den, andra åter beredde
hudar eller voro sysselsatta med spånad m. ra. Det fans
sålunda en värklig arbetsdelning. I nordligaste delen af
vårt land bor en folkstam, hvilken synes hafva glömt sig
kvar, så att säga, på herdelifvets utvecklingsstadium. Det
är lapparne. Ännu i dag utgör för dessa skötandet af
hjorden deras väsentligaste arbete, liksom den utgör deras
enda rikedom.

Inom nutidens samhälle spelar denna samvärkan en
oändligt mycket mera omfattande rol. Låtom oss betrakta
anordningen af arbetet inom en särskild industrigren!
Detta kan säkerligen lämna oss en föreställning om
åtminstone en del af samvärkans betydelse. En mekanisk
värkstad för tillvärkning af t. ex. lokomotiv är som bekant
indelad i många olika afdelningar. Där finnes
uppsättnings-värkstad, svarfvarvärk8tad, smedjor, gjuteri,
snickarvärk-stad, plåtslagarvärkstad, målarvärkstad m. m. På hvar
och en af dessa förfärdigas olika delar af lokomotivet. I
plåtslagarvärkstaden göras ångpannan, tendern m. m. På
snickarvärk8taden förfärdigar man trämodeller till gjuteriet,
träbeklädnaden kring ångpannan m. m. På
uppsättnings-värkstaden åter sammansättas de från olika delar af
värkstaden kommande delarne till ett helt.

Inom hvar och en af de olika afdelningarne äro många
olika arbetare sysselsatta. En hvar har sin bestämda syssla.
Inne på svarfvarvärkstaden står hvarje arbetare vid sin
bestämda maskin, hvars skötande åligger honom. Hvarje
hyfvel-, borr-, fräsmaskin eller svarf skötes af en bestämd
person, som städse har nästan ett och samma slags arbete.
Vid filbänkarne har hvarje arbetare sitt bestämda skruf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:54:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arbsatt/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free