- Project Runeberg -  Nutidens arbetssätt /
16

(1889) [MARC] [MARC] Author: Karl Johan af Geijerstam - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Arbetande för framtiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

NUTIDEN S ARBETSSÄTT.

samhälle under en dag förbrukas af födoämnen, kläder
m. m., är resultatet af ett arbete, som förrättats och
planlagts sedan ganska lång tid tillbaka. Och detta är en följd
af nutidens invecklade arbetssätt. Hvilken lång tid har
det icke åtgått för landtmannen att uppföda de kreatur,
hvilkas kött tjäna människorna till näring! Den säd,
hvaraf vårt bröd är bakat, är i de flesta fall några
månader gammal, och det kräfde ett år för landtmannen att
producera den. Det tyg, vi begagna i våra kläder, har
haft en ganska lång väg att vandra, innan det kom till
värklig användning: fåren, som lämnade ullen, måste
uppfödas, vårdas, växa och blifva stora; sedan klippas de;
ullen tvättas, spinnes i spinnerierna och väfves i de stora
väfverierna till tyg, och äfven tyget är icke utan vidare
användbart. Först sedan skräddaren däraf förfärdigat
kläder, blir det tjänligt att begagnas som skydd mot kölden.
Till hvilken produktionsgren vi än vända våra blickar,
varseblifva vi städse den företeelsen, att det kräfver en
ofta ganska lång tid, för att arbetets resultat må varda
synligt såsom för användning färdiga förnödenheter. I det
föregående har på tal om arbetsdelningen påpekats, huru
de olika yrkena äro beroende af hvarandra. Så t. ex.
visades, huru anskaffandet af brödet sönderfallit i olika
yrkesgrenar såsom jordbrukarens, mjölnarens, bagarens.
Om vi undersöka mera noggrant, hur det nu arbetas vid
anskaffandet af en sådan förnödenhet som skodon, så stöta
vi äfven där på flera olika yrken. Råämnet, lädret och
skinnet, erhålles från garfvaren, hvilken i sin tur köper
huden af landtmannen. Men skomakaren behöfver äfven
redskap i icke obetydlig mängd, och sådana tillvärkas i
fabriker. Till redskapen åter förbrukas järn, och detta
erhåller fabriken från masugnarne, valsvärken, smedjorna.
Dessa åter behöfva för framställande af järnet malm och
kol, och detta åter erhålles genom att direkt bearbeta de
naturliga tillgångarne i grufvorna, eller, hvad kolet
beträffar, genom att köla trä. Hvilken omsorg och långvarig
omtanke kunna vi därför icke säga vara nedlagda på
tillvärk-ningen af en så enkel förnödenhet som ett par skodon!
Dock vill jag påpeka: det är icke mycket arbete i förhållande
till hvad det en gång kostat att göra ett par skodon. Ej
häller har mer råämne åtgått eller större mängd värktyg
förbrukats. Tvärtom kan med all visshet sägas, att det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 23 02:44:32 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbsatt/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free