Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasmakare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyskland och Frankrike. Murano sjönk alltmera i betydelse,
och under förra hälften af 1800-talet låg fabrikationen så
godt som alldeles nere. En gren af den fordom så blomstrande
konstindustrin bibehöll dock sin ursprungliga liflighet,
nämligen tillverkningen af glaspärlor, hvilka till och med ännu
i våra dagar årligen i millioner spridas öfver världen.
Under senare hälften af förra århundradet har dock en
framstående rättslärd doktor Antonio Salviati i förening med
Lorenzo Radi och några andra skickliga glasarbetare lyckats
återupplifva den gamla venetianska konsten och framställt
ett glas, som väl tål att jämföras med det gamla både i fråga
om massans finhet samt formernas och färgernas skönhet.
Denna nya venetianska glasindustri bär dock så till vida
undergångens frö inom sig, som den nästan uteslutande
tillverkar prydnads- och lyxföremål, hvilka icke ha något att
skaffa med praktisk användbarhet och nytta.
Under 1700-talet behärskade det böhmiska slipade glaset
smaken och marknaden. Med 1800-talets början gäller det
samma om det engelska kristallglaset. I senaste tid har
Frankrike jämte Amerika — det senare landet naturligtvis
särskildt framstående som uppfinnare af sinnrika
verktygsmaskiner — varit tongifvande, särskildt på lyx- och
konstglastillverkningens område.
Hvad vårt eget land beträffar, anträffas i Sverige föremål
af glas till ganska stort antal redan i graffynden från den
förhistoriska tiden. Huruvida dessa äro af svensk
tillverkning, är vanskligt att afgöra. Under medeltiden synas
glaskärl ha varit mera sällsynta i vårt land, och de få som
fun-nos voro säkerligen ej inhemska. Emellertid vet man, att
på 1400-talet »glasmakare» funnos i Kalmar, Stockholm och
Uppsala, och redan under Gustaf Vasas tid skola glasbruk
ha funnits i landet, men deras historia är okänd.
Liksom det svenska handtverket i allmänhet under denna
tid stod nog äfven glasindustrin under inflytande af den
samtida tyska.
Först från midten af 1600-talet kan man genom bevarade
dokument följa den svenska glasindustrins utveckling.
Drottning Kristinas förmyndareregering, som gjorde så
mycket för upphjälpande och organiserande af det svenska
handtverket, utfärdade år 1641 privilegium för en borgare i
Stockholm, »ärlige och välförståndige» Melchior Jung, att
därstädes anlägga ett glasbruk. Jung synes ha sysselsatt ett
icke ringa antal arbetare, däraf flera af utländsk härkomst,
och tillverkat glas äfven till export. Redan ett par år efter
utfärdandet af hans privilegium lyckades han utverka
importförbud för glas.
Jungs italienska glasarbetare trifdes emellertid icke länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
