- Project Runeberg -  Arkiv till upplysning om svenska krigens och krigsinrättningarnes historia / Tredje bandet /
XXXIX

[MARC] With: Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— XXXIX —

Det lämpligaste sättet, att bestämma det dåvarande myntet»
värde i forhållande till det närvarande, torde vara att jemföra dåtidens
och nutidens priser på lifsmedel, såsom den vara, hvilken är mest
behöflig och minst förändrar sitt inre värde. Man finner då af
åtskilliga kostnadsförslager (se t. ex. 953) att en tunna spanmål (råg eller
korn) i medeltal vanligtvis kostade 2 Riksdaler, en tunna hafra 1
£:dr, en tunna salt 4 R:dr, ett L/tt torkadt kött h R:dr, ett Lft
torkad fisk A R:dr, ett L® smör 1 R:dr m. m. En tunna råg har
enligt de sista årens markegångstaxor i medeltal kostat 15 R:dr R:mt,
en tunna korn 13: 25 R:dr, en tunna hafra 8 R:dr, en tunna salt 8
E:dr, ett L« torkadt kött 5 R:dr, ett IM torkad fisk 4: 30 R:dr, ett
smör 12 R:dr m. m. Enligt en ungefärlig medelberäkning skulle
den dåvarande Riksdalern eller Speciedalern motsvarat minst 8 R:dr
R:mt, d. v. s. den skulle i förhållande till lifsmedlen varit minst
dubbelt så mycket värd, som den närvarande specien. Orsaken härtill
torde ligga, dels i silfrets större sällsynthet då för tiden*, dels i de
höga utför8eltullarne och de dåliga kommunikationerna, hvarigenom
möjligheten af afsättning, och följaktligen äfven varans värde, på många
stallen i väsendtlig mån förminskades.

Antager man nu, att ofvanstående siffra något så när utvisar
speciens dåvarande värde, så är det lätt att efter densamma bestämma
de öfriga myntsortemes, hvilka alltid stodo i ett bestämdt förhållande
till specien. En Daler groft silfvermynt skulle då ungefär motsvara
492 ören R:mt, en Daler hvitt silfvermynt 320 ören R:mt, samt en
Daler kopparmynt 228 ören R:mt. Ett öre groft silfvermynt vore
lika med 15| öre R:mt, ett öre hvitt silfvermynt lika med 10 öre
R:mt och ett öre kopparmynt lika med öre R:mt. Penningarne
eller rundstyckena voro lika med och ^V öre R:mt.

Vi kunna nu skrida till redogörelse af de här befintliga
handlingarne. Först förekommer utdrag ur rikshufvudböckerna för de trenne
åren 1630—1632 (N:ne 950—952). Tyvärr förlora de der befintlige
siffrorna mycket af sitt värde, emedan flera olika myntsorter äro
sammanblandade och adderade, utan att man kunnat utröna, när den ena
eller andra menas. Så lära t. ex. de ordinarie räntorna i Sverige och
Finland beräknas i groft mynt; tullar och licenter i Preussen (för
1630) äro utsatte i hvitt mynt, städernas kontribution i kopparmynt
o. s. v. Vill man här företaga någon sorts evalvering, hvilken
likvisst alltid måste blifva i högsta grad ungefarlig, så måste man följ-

* Upplysningsvis må i detta hänseende nämnas, att de ädla metallernas relativa
värde till andra produkter enligt de sorgfälligaste undersökningar fore
Amerikas upptäckande var fyra gånger större än för närvarande, d. v. s. att man
då for ett skålpund silfver fick lika mycket, som nu för fyra skålpund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:57:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arkivkir/3/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free