Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— XXXVIII —
dera företrädesvis användes för vissa räkenskaper. Enligt den första
räknades myntet efter Riksdalen (den Tyska Reichs-Thalern), i
stoplek motsvarande den nuvarande silfverspecien, fastän dess verkliga
värde, enligt hvad straxt skall visas, var minst dubbelt så stort; R:drn
var indelad i 52 ören, af hvilka hvart och ett räknade 24 penningar;
då 8 ören alltid gingo på en mark, så’ innehöll Riksdalera 6.1 mark.
Riksdalern var regulatorn för de öfriga myntsorterna, hvilkas värde
alltid utsattes efter deras förhållande till densamma. Enligt den
andra myntberäkningen räknades myntet efter Silfveråldern, hvilken hade
samma lödighet som Riksdalern, men blott räknade 4 mark eller 32
ören, så att Riksdalern innehöll S. D. eller 1 S. D. och 20
ören-Riksdalern och Silfverdalern, hvilka hade samma lödighet, utgjorde
således en myntsort, hvilken gemenligen kallades groft mynt En
annan myntsort var det s. k. hvita myntet, förmodligen någon legering
af silfver och koppar; af detta mynt gick 2i Daler (2 Daler och 16
ören) på Riksdalern, och då en sådan Daler fortfarande innehöll 4
mark (32 ören), så behöfdes deraf 10 mark på Riksdalern. En tredje
myntsort var kopparmyntet, hvaraf 3i Daler (3 Daler 16 ören) gick
på Riksdalern; af detsamma behöfdes således 14 mark, för att fylla
Riksdalern. Samtlige ören af dessa trenne sista myntsorterna voro,
.liksom de af den första, indelade i 24 penningar.
Dessa olika myntsorter hade blifvit präglade på olika tider. Fore
1629 präglades af silfvermynt sannolikt blott det grofva myntet; men
1629 präglades Silfverdalern af det sämre hvita myntet, förmodligen
med afsigt alt sättas i stället för det förra. Kopparmyntet hade varit
gällande sedan 1624. Under åren 1630—1632 skulle således
egentligen blott det hvita myntet och kopparmyntet vara gällande; men
det grofva myntet fanns dock äfven under denna tid. År 1633
förbättrades silfvermyntet genom ny prägling, sålunda att li S. D. d.
v. s. é mark skulle gå på Riksdalera; af kopparen skulle 3 Daler
d. v. s. 12 mark gå på Riksdalern; kopparens värde måtte således
hafva stigit.
Af ofvanstående inser man, att just under de år, som här är
frågan om, myntförbistringen var ganska stor; samtida ekonomiska
handlingar äro äfven uppfyllda med förfrågningar och klagomål öfver de
olika myntvärdena. Genom denna oordning försvåras äfven i väsendtlig
mån möjligheten, att för den historiska forskningen göra sig till godo
de i detta band införda handlingarne; ty ganska ofta har man
försummat att utsätta, hvilket sorts mynt, som i hvarje förekommande fall
menas. Ibland användas till och med medelberäkningar mellan de olika
myntsorterna. Så ofta man lyckats utröna, hvilka myntsorter uti
handlingarne antagas, skall sådant tillkännagifvas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
