- Project Runeberg -  Arma människor /
67

(1920) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12 juni

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

borgerliga dygden är att samla pängar. Detta sades
naturligtvis på skämt — det vet jag, men bakom låg
ändå moralen, att man inte får ligga någon till last, och
det gör jag ju inte. Jag har min egen brödbit;
visserligen är den enkel och stundom till och med hårdsmält,
men den är förvärvad med hederligt, oegennyttigt arbete.

Vad skall jag göra? Jag vet ju, att jag inte uträttat
något med att skriva brev. Men vad ligger det för
syndigt i att korrespondera? Han är en simpel skrivare!
heter det om mig. Än sedan? Inte något ohederligt
i det! Min handstil är så fin och vacker, att det är en
glädje att se därpå, och hans excellens är mycket
belåten. Jag skriver rent de viktigaste papperen åt honom.
Där finns ingen reson och sammanhang, det vet jag
nog, och därför har jag inte heller kommit någonvart i
tjänsten. Och därför skriver jag nu till er, kära vän,
så här enkelt utan krumbukter, alldeles som det faller
mig in. Allt det där vet jag. Men om jag själv skulle
börja författa och skriva, vem skulle då renskriva?
Det är den fråga, som jag nu gör och som jag söker få
besvarad. Men nu känner jag på mig, att jag verkligen
behövs, att jag är nödvändig, och att det inte finns någon
anledning att låta peta omkull sig. För resten må jag
gärna vara en råtta, om man finner mig lik detta djur.
Även råttan är nödvändig och kan göra nytta för sig;
man måste räkna med henne, och även hon kan med
tiden få en gratifikation.

Men nog med detta ämne, kära vän! Det var inte
min mening att tala om detta, fast jag nu har pratat
bredvid mun. Emellertid är det angenämt att då och då
få göra sig själv rättvisa. Farväl, min lilla duva, min
goda hugsvalarinna! Jag kommer, kommer säkert och
hälsar på er för att ta reda på, hur ni har det. Men ni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 18 23:36:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/armaman/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free