Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han har dervid utrönt att om försöket
skall lyckas med säkerhet, mäste
quicksilfret vara ganska rent, att rörelsen är
starkast der syran och metallen beröra
h var andra, samt tillhör egentligen
quick-silfret, hvarvid syran tyckes sättas i
rörelse ar detta. Tillika märker man att
quicksilfret, om det är ringa till volum
arages till den negativa polartråden,
hvar-vid det fäster sig, och, om det är i
större mängd, förlänger det sig emot träden.
Detta phenomen är likväl icke electriskt,
utän en ganska mekanisk följd af
rörelsen. Det inträffar icke i en glasskäl, hvars
yta är väl polerad, men väl om den är
mattslipad. Denna rörelse är sä lätt att
åstadkomma, att den kan göras tydlig
med en enda båge af zink och koppartråd,
som åro midtpå sammanfogade, och med
sina ändar tangera syran på hvar sin
sida om qiiicksilfret. Försöket inträffar med
alla syror och rörelsen är ju starkare, ju
mera de äro concentrerade. Det blir
äf-ven ganska tydligt med upplösningar af
sådana salter, som i sitt neutrala tillstånd
rodna lakmuspapper. Det är knappt
märkbart med de alkaliska jordarternas och al*
kaliernas salter, och rörelsen upphör
alldeles om quicksilfret betäckes ’med ett
alkali. Om deremot quicksilfret nu försäU.
tes med en electropositiv metall t. ex.
kalium, sä kommer aet genast i en ytterst
käftig rörelse, men som nu går i omvänd
ordning från den positiva polen till den
negativa, och dervid verka så oändligt
små portioner ganska märkbart, att den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
