Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aa reaction horer till en af de känsligaste.
En milliondel af quicksilfrets vigt, eller
finnu mindre, kaßum eller natrium sätta
quicksilfret i synbar rörelse, ■‘töz.ööö zink,
srfes bly, tenn i mindre mängd än bly,
jern i så liten mängd att det vid
quick-silfrets upplösning ej kunde upptäckas af
blodlut, åstadkonfiha samma verkan.
Alla dessa höra till de electropositivare me«
tallerna.. Deremot verka de
electronega-tivare, t. ex. koppar,"vismut, feilfver, guld
intet. Antimon knappt märkligt. Det är
således klart att dessa phenomen stå i
uppenbart sammanhang med kropparnes
electrochemiska relationer. Herschel har
sökt visa-att, t. ex. natrium, zink och
bly, i hänseende till sin förmåga att
verka vid detta tillfälle, förhålla sig
inbördes nära såsom 1600, 700 och 1. Dessa
rotationer frambringades äfven i en
lättflytande metallblandning, som ej innehöll
quicksilfver och som hölls smält under en
upplösning af socker, blandad med
phos-phorsyra. Om poltråTden på någondera
sidan råkar quicksilfret, så uppkomma
modificationer i rörelsen, bestämda af
quicksilfrets syrsättning i contact med +
tråden, eller’ i upplösningar af salter af
saltbasens réduction, då det är i contact
med—tråden, men alla dessa
modificationer åro i harmoni med hvad som redan
är an förd t. En högst märkvärdig
omständighet vid dessa försök blir alltid den
ringa quantitet af en främmande electro
positivare metall, som förmår sätta
quicksilfret i rörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
