Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
O. lamarii J. Müll. — beskrifves.
- australis Quoy & Gairn. Nilss.
[Härtill kommer O. jubata Gm. Nilss. som ej nämnes
af Muller].
Phocacea vid Shetlandsöarne omtalas af
Edmond-stone, som säger att blott 2:ne arter reguliert
förekomma der, nemligen PL barbata och vilulina. Ph.
grönlandica anföres såsom blott en gång veterligen
sedd derstädes. Förirrade Hvalrossar hafva 2:ne
gånger förekommit der, nemligen 1815 och 1828. (Ann.
Nat. H. IV, 116, ur Mem. Wern. Soc. vol. VIII part.
1: 1837.
På Newfoundland förekomma 4 arter, nemligen
Phoca vitulina, grönlandica, cristata och barbata (?)
enl. Jukes Ann. Nat. Hist. X, 357.
Halichærus grypus Nilss. finnes vid Farn
Islands, och är den som blifvit ansedd för Phoca
barbata enl. Se I by, Ann. Nat. H. VI, 462. — Denna
arts lefnadssätt beskrifves af Selby i Ann. Nat. H.
Febr. 1841; — Fr. n. Not. XVIII p. 244. — En
annan form af samma slägte, från Östersjön, omtalades
under namn af Hal. brachyrhynchus, af Hornschuch
vid mötet i Stockholm 1842 (Förhandl. p. 648).
Rüppell beskrifver en ung Ph. cristata
("Stem-matopus") i Mus. Senkenb. 3, 2, pag. 135.
En kort anm. om en ung Phoca, tagen vid
Corsika, af Doumet, R. Z. 1842 p. 401. Den är i
hårfällning, från brun till grå; 1,2 m. lång och
tyckes hafva ofullständiga tänder; beskrifves föröfrigt ej;
[är troligen Ph. monacha].
CETE. — Eschricht, som med grundlighet
studerat de stora Hvalarne, har derom lemnat vigtiga
meddelanden vid mötena i Köpenhamn 1840 och i
Pliocæ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
