- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Insekternas, Myriadopernas och Arachnidernas Naturalhistoria under åren 1847 och 1848 /
69

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

69

Glarner-landets naturhistoriska förhållanden
hafva af Heer blifvit skildrade i ett arbete: ’’Der
Kanton Glarus historisch-geographisch-statistich geschildert
von den ältesten Zeiten bis auf die Gegemvart", St.
Gallen 1846. Förf. har i detta, för en större publik
bestämda verk, haft till mål att framställa de
förändringar den organiska naturen undergått,
hvarföre ock hans meddelanden äro af allmännare
intresse, särdeles som de äro grundade pä långvariga
iakttagelser och noggranna undersökningar. I de
lägre regionerna af Glarus-landet finnas många fler
djur- än växt-arter, eller i ett förhållande som 2f:
1; mot alperna aftaga djuren mycket hastigare än
växterna. Redan i den öfre alpregionen äro de
sednare öfvervägande och förhålla sig till de förra
som 1‡: 1. Ännu mer framstående är detta i nedra
snöregionen, der förhållandet är som 6: 1, och i
öfra snöregionen som 25: 1. Vid 9000’ höjd öfver
hafvet upphör allt djuriskt lif, då deremot några
växt-arter finnas på alpernas högsta spetsar.
Beträffande Glarus-Faunan i förhållande till de
öfriga delarne af Schweiz, så öfverensstämmer den
med de norra bergs-kantonernas, hvaremot den
väsendtligen afviker från central-alpernas (Bunden,
Oberuri och Wallis). Från slättlandet i Norra Schweiz
skiljer sig Glarus-landet förnämligast genom sina
bergs- och alpformer, äfvensom derigenom att ett
stort antal slättlands-djur icke förekomma äfven i
de djupt belägna, milda dalarne. Från
centralalpernas djurverld skiljer sig Kanton Glarus dels
genom höjdgränsorna, dels genom ett annat
förhållande af individernas antal, dels slutligen genom
mången art-olikhet. Liksom växterna förekomma
äfven djuren i Bünden högre upp på alperna och
de sednares gräns är der utsträckt till öfver 10,000’.
Vid betraktandet af fördelningen mellan de särskilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:07:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184718482/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free