Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Insektklasserna, utmärka sig förnämligast
gräshopporna, hvilka i central-alpernå finnas i mycket större
antal än i norra Schweiz, hvarigenom också en
öfvergång till Italiens Fauna bildas. I Bunden och
D O
Wallis hvimla om sommaren dalarne af gräshoppor,
hvilka tidtals, särdeles i Wallis, anställa stora
förödelser på vegetationen, och öfver trädgränsen
utgöra de derstädes, om icke genom stort art-antal,
likväl genom individernas mängd, en väsendtlig del
af djurverlden, ända till 6000 fot öfver hafvet, och
en art G. pedestris träffas ännu vid 8000 fots höjd,
då de deremot i Glarus i ringa mängd träffas
öfver trädgränsen. Genom hela alpkedjan från
Wallis, Oberuri och Bunden äro ett stort antal arter
utbredda, t. ex. Carabus depressus, Bonelli,
Cy-mindis punctata, Pterustichus Jurinei, Helops
alpi-nus, Otiorhynchus rhæticus, Elater rugosus, Melitæa
Cynthici, Zygæna Ephialtes, Gryllus sibiricus och
italicus, hvilka saknas i Glarus-landet, hvaremot i
detta förekomma Carabus auronitens, Plerostichus
Panzeri, maurus, Cantharis rubricollis m. fl., som
icke finnas i de förstnämnda trakterna. Går man
från nordliga Schweiz mot Italien, så visar sig den
första förändringen i växt- och djurriket i
centralalperna. Arbetet åtföljes till slut af en noggrann
uppräkning af de inom Glarus förekommande arter,
hvarvid städse afseende blifvit fästadt vid deras
utbredning inom de olika regionerna.
Öfver Pyreneernas Entomologiska zoner har
Léon Dufour meddelat sina iakttagelser. Han
in-delar denna bergstrakt i tvenne zoner, den
sub-alpinska och den alpinska. Den förra omfattar icke
allenast bok- och granskogarne, utan äfven ängarne
och sluttningarne, som med dessa ligga lika högt.
Denna zon indelar Förf. likväl i tvenne delar, den
öfra och den nedra, hvilka i Entomologiskt hänse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
