Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - 4. Guds rådslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUDS RÅDSLAG
varningen obehövlig. Hon kunde väl frukta, att få
det tungt mången gång som Frans’ hustru med hans
konstiga gamla föräldrar och nära två mil från de
sina, men en ting var viss: det rättas väg, den mor
och prosten lärt henne vandra, den skulle hon inte
vika ifrån, vad som än skedde.
— Ja, vandra då troget Herrans vägar, mitt barn,
och sök att leda din man dit också. Prosten öppnade
dörren och kallade in Efraim. Prostinnan förstod
till sin oerhörda besvikelse, att han inte förmått att
bringa Hanna på bättre tankar, att lysningen skulle
bli av.
När de drucko kaffe i salen efter det alla
formaliteter voro undanstökade, frågade hon: — Nå, vad
säger mor Katrina om att gifta bort sin flicka?
Hanna sänkte huvudet och stirrade ner i duken,
men Efraim svarade snabbt: — Hon har ju en flicka
till, som hon får lära upp i Hannas sysslor.
— Det var inte svar på min fråga, anmärkte
prostinnan kort.
— En får finna sig i att barna flyger ur boet,
när tiden är inne. Efraim ville inte svara, och han
gjorde det inte heller.
Hanna suckade litet, och när prostinnan lade
tillsammans denna suck med Efraims sätt att slingra
från frågan, förstod hon hur det hängde ihop
Stackars mor Katrina, tänkte hon, hon har nog satt
sitt sista hopp på prosten, och så kommer de hem
och berättar att allt var klart, och att det skulle lysa
i morgon.
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
