Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - 6. Silvergaffeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SILVERGAFFELN
gården, att hon inte var hörk! En stund senare
mötte de henne på vägen, lätt igenkännlig genom
sin korpulens, hon tillät sig att vara fetare än själva
prostinnan. De frågade henne var hon varit. — Hos
sjuka, svarade hon och neg. — Och hur kan det
stå till med frun? Ät hon bara duktigt, frun, så
ska hon få se att det går galant.
På logen dansade ungdomen, och hade dragit
brudfolket med sig. Gubbarna spelade kort,
gummorna satt och småpratade om sina vävar, och en
och annan hade gått upp på övre våningen och
lagt barnen, de som voro mera släkt och vänner
hjälpte mor Katrina i köket med den jättelika
disken.
Anders Petter hade tagit Efraim avsides och
skrämt honom med att han måste skriva upp och
redovisa för varenda skäppa han tog emot. — Tro
det? sade Efraim sturskt. Tror du inte jag är
ärli-ger? — Det vet du la vi trodde, ettersom vi ga de
uppdraget att vara uppbördsman. Det här va visst
det första allmänna uppdraget du har haft, sköt det
nu, så att du kan ble körkevärd ve nästa val,
Efraim.
När detta var undanstökat, gick han ut på
gårdsplanen för att leta efter sina flickor. Gårdsplanen
var tom, han tittade in genom köksfönstret, där var
då Mia, hon hade fått diska hela dan stackarn, som
deras lott blir, som sitter med oäkta barn. Men han
hade ju själv bett Katrina att hålla Mia med jämn
gärning, så att hon inte kom åt att göra några
tosingaforor. Så det var gott och väl, men Lina?
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
