Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ostindiska kompaniet. — Sjöfart och Handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varje skeppskapten till Cadix, där
han i kompaniets namn lånar 100,000
piaster mot — 30 % (rätta
förhållandet, varom bland andra Arndt
upplyser, var, att han där växlade det
svenska myntet, som ej var gångbart
i östern); därpå seglar han till Kina
och köper därstädes te, porslin etc.,
som han sedan efter återkomsten
säljer med stor vinst. Då den vanliga
nettovinsten utgör 70 %, stanna
alltså 40 % hos kompaniet.
Att så har skett förut, berättar
även Meerman år 1797, men nu
hade-lånerörelsen upphört, och man tog med
sig järn och så mycket reda mynt
som behövdes. Järnet bytte man bort
i Indien mot ebenholts.
Utefter älven hade nu mellan Gamla
och Nya varvet tillkommit Ostindiska
kompaniets varv Klippan (inköpt av
staden år 1813).
I Ostindiska kompaniets hus fäste
främlingarne sig särskilt vid de
kartor över städer och faktorier i Kina,,
vilka utförts av kapten Ekeberg.
Arndt redogör utförligt och korrekt
för kompaniets historia, huru det
år-1731 fick sin första oktroj på 15 år.
Trots motigheter i början,
förorsakade av in- och utländska motståndare,
gick det raskt framåt. Goda affärer
gjorde även innehavarne av den
andra (1746—1766) och den tredje
oktro-jen (1766—1786). Men i det följande
gick det starkt tillbaka med
kompaniets värksamhet, och år 1809, 5 år
efter Arndts besök, gjorde innehavarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
